Egyptson: Hur många avslöjanden krävs innan MUCF tar demokrativillkoren på allvar?
När SVT avslöjar att företrädare vid svenska moskéer erbjuder hjälp med månggifte inleder MUCF nya granskningar. Redan i våras överklagade jag myndighetens beslut att fortsätta ge bidrag till FIFS. Mina frågor om demokrativillkoren kvarstår, skriver Sameh Egyptson.
Den 11 november rapporterar SVT Uppdrag granskning att nio av femton kontaktade moskéer erbjöd hjälp med en andra religiös vigsel eller hänvisade vidare. Sex sade nej. Samma dag meddelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att den inlett särskilda granskningar av berörda trossamfund.
Jag välkomnar granskningen. Men som forskare med mer än ett decenniums erfarenhet av att undersöka politisk islam måste jag fråga: Varför återkommer dessa frågor trots att myndigheten tidigare haft anledning att pröva allvarliga uppgifter om verksamheten i bidragsmottagande organisationer?
MUCF konstaterade problem men beviljade bidrag
Den 28 april 2026 beslutade MUCF om fortsatt statsbidrag till Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, FIFS (ärende 1533/25).
I en tjänsteanteckning från den 17 april redovisade myndigheten uttalanden i medlemsförsamlingar som den bedömde stred mot demokrativillkoren. Trots detta beviljades bidrag, bland annat med hänvisning till avståndstaganden, vidtagna åtgärder och särskilda skäl.
En organisation måste kunna rätta till missförhållanden. Men hur kontrollerar MUCF att förändringarna är verkliga och varaktiga? Vilken betydelse tillmäts återkommande överträdelser och organisatorisk kontinuitet? Detta var kärnan i min kritik.
Jag överklagade beslutet
Den 15 maj offentliggjorde jag mitt överklagande. I åtta punkter ifrågasatte jag myndighetens bedömning och begärde att beslutet skulle upphävas eller prövas på nytt.
Den 3 juni lämnade jag dessutom en begäran om omprövning. MUCF svarade den 8 juni att granskningen genomförts enligt gällande rutiner och att det inte fanns skäl att ändra beslutet.
Det var ett svar på omprövningsbegäran. Däremot klargjorde det inte hur mitt tidigare överklagande, riktat till Förvaltningsrätten genom MUCF, hade handlagts. Den frågan behöver fortfarande ett dokumenterat besked.
Min invändning är inte att en myndighet måste dela min bedömning. Den måste däremot kunna visa hur den vägt överträdelser mot rättelseåtgärder – och hur invändningar handläggs.
Min forskning visar varför historiken spelar roll
I min doktorsavhandling om Muslimska brödraskapet och Islamiska förbundet i Sverige har jag undersökt personella och organisatoriska samband. Jag har också publicerat en genomgång av FIFS nätverk och dokument om dess ledning.
Sådana samband innebär inte att varje medlem ansvarar för andras uttalanden. Men de är relevanta när myndigheten ska avgöra om ett problem är isolerat eller återkommande. Demokratiprövningen får inte stanna vid riksorganisationens stadgar och pressmeddelanden. Den måste också omfatta verksamheten i anslutna församlingar.
Vem granskar MUCF?
SVT nya reportage gäller religiösa vigslar och månggifte. Det är viktigt att skilja mellan religiösa ceremonier, juridiskt giltiga äktenskap och konstaterade lagbrott. Det är inte heller fastställt att alla berörda moskéer tillhör FIFS eller att varje riksorganisation har brutit mot bidragsvillkoren.
Just därför behöver MUCF redovisa vilka föreningar som utreds, deras organisatoriska anknytningar och hur myndigheten bedömer eventuella överträdelser. Flera moskéer har enligt SVT redan vidtagit åtgärder. Också dessa måste prövas sakligt.
Religionsfriheten ska försvaras. Muslimers organisationer ska behandlas rättssäkert och på samma villkor som andra trossamfund. Men religionsfrihet innebär ingen ovillkorlig rätt till statsbidrag.
När MUCF nu granskar på nytt bör myndigheten också redovisa vad som skiljer dagens prövning från vårens beslut och vad som hänt med mitt överklagande.
Frågan är inte bara vilka organisationer MUCF granskar. Frågan är vem som granskar MUCF egna beslut.
Sameh Egyptson, Teologie doktor och riksdagsersättare (KD)
