Den 31 oktober KL. 15.00 arrangerar Stockholms moské temadagen ”Islamkritik vs Islamofobi”. Ämnet är angeläget. Muslimer ska inte utsättas för diskriminering, men islam, islamism och religiösa organisationer måste tåla samma kritiska granskning som andra idéer och maktstrukturer.
Frågan är inte bara var gränsen går, utan vem som drar den och på vilka grunder.
Vetenskapliga begrepp måste tåla granskning
Mattias Gardell är professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet. I en intervju 2007 beskrev han anarki som en frihetsfilosofi och sig själv som en sorts andlig anarkist. Politiska övertygelser utesluter inte god forskning, men vetenskapliga slutsatser måste kunna prövas oberoende av dem.
Gardells framställningar om islamofobi har väckt kritik. År 2023
granskade Fokus en fortbildning där han medverkade och påtalade felaktiga uppgifter och bristande källhänvisningar. Gardell
tillbakavisade kritiken.
Hur säkerställs att begreppet islamofobi används för att undersöka diskriminering och fördomar, inte för att avfärda kritik av politiska idéer?
Den uteblivna debatten
Inför presentationen av min bok
Erövringen (gratis e-bok) bjöd journalisten Louise Molander in Gardell och Stockholms moskés företrädare Mahmoud Khalfi till samtal om islamism och bokens forskningsmaterial.
Gardell avböjde. I ett mejl den 19 september 2020, som jag
publicerade, beskrev han det han sett av mitt arbete som närmare konspirationsteori än seriös forskning.
Khalfi hade den 20 augusti 2019
besvarat en inbjudan med skarp kritik mot mig, men öppnat för fortsatt samtal.
Ingen är skyldig att delta i en debatt. Men vetenskaplig kritik bör kunna preciseras och prövas.
Jag välkomnar fortfarande ett sakligt meningsutbyte med Gardell om Muslimska brödraskapets ideologi och verksamhet i Sverige. Jag antar också gärna Khalfis tidigare erbjudande om dialog. Varför inte arrangera ett öppet samtal i Stockholms moské där vi tillsammans granskar källorna?
Ideologiska perspektiv under granskning
Rashid Musa är tidigare ordförande för Sveriges unga muslimer, en organisation med historiska band till Islamiska förbundet.
I artikeln ”Malcolm X öppnade våra ögon”, publicerad i Ibn Rushds tidskrift Kupolen, nr 1/2017, sidan 20, framhåller Musa Malcolm X som inspirationskälla och beskriver hur denne identifierade fienden som ”den vita mannen”.
Malcolm X tänkande förändrades under livet. Hans tidiga anknytning till Nation of Islam och dess rasideologi skiljer sig från hans senare ställningstaganden.
Vilka delar av hans idévärld inspirerar Musa: kampen mot diskriminering, organisationsbyggandet eller också den rasbaserade fiendebilden?
Även arrangörens historia är relevant. I en
artikel i Tunis News den 18 februari 2013 beskrev Mahmoud Khalfi, tidigare ordförande för Islamiska förbundet och chef för Stockholms moské, förbundet som tillhörande ”Muslimska brödraskapets skola”.
Det är en organisationsföreträdares egen beskrivning. Uttalandet fastslår inte hur organisationen styrs i dag, men dokumenterar en historisk ideologisk anknytning som måste kunna granskas.
Låt besökarna bedöma
Inget av detta bevisar att lördagens föreläsning blir ensidig. Den bedömningen måste grundas på vad som faktiskt sägs.
Men besökarna har anledning att ställa frågor:
Skiljer föreläsarna mellan islam som religion, islamism som politisk ideologi och muslimer som individer?
Kan muslimska organisationers politiska idéer och representationsanspråk granskas utan att kritiken automatiskt avfärdas som islamofobi?
Tillämpas samma kritiska måttstock på de egna ståndpunkterna som på andras?
Jag uppmanar besökarna att lyssna, ställa frågor och själva bedöma svaren.
Vetenskaplig trovärdighet avgörs inte av en professors titel, en aktivists övertygelse eller en moskés auktoritet, utan av hållbara argument, tillförlitliga källor och viljan att bemöta kritik.
Sameh Egyptson
Teologie doktor, forskare om politisk islam och riksdagsersättare (KD)
