Egyptson: Kan Nalin Baksi bli muslimernas Martin Luther?

När Martin Luther 1517 utmanade den katolska kyrkan gällde konflikten inte bara teologi, utan också rätten att tolka religionen. Islam har ingen påve, men kampen om vem som har rätten att tolka religionen och företräda de troende är i högsta grad levande. Kan Nalin Baksi bidra till en förändring i Sverige?

Konflikten om sharia

När jag arbetade med min doktorsavhandling fann jag i Arbetarrörelsens arkiv en konflikt från 1999 som fortfarande är aktuell.

Mahmoud Aldebe, en av grundarna av Islamiska förbundet i Sverige och företrädare för Sveriges muslimska råd (SMR), försvarade tillämpningen av sharia i frågor om arv och skilsmässa. Nalin Pekgul, numera Baksi och då socialdemokratisk riksdagsledamot, försvarade samma lagar för alla. I ett brev den 27 september 1999 till statsminister Göran Persson och Sveriges Radio försvarade Broderskapsrörelsens sekreterare Ola Johansson och SMR:s ordförande Mostafa Kharraki Aldebe och anklagade bland andra Baksi för integritetskränkning.

År 2006 framförde Aldebe åter krav på särlagstiftning för muslimer. Baksi kritiserade förslaget och betonade att fundamentalistiska strömningar inte representerade majoriteten av Sveriges muslimer. Trots detta försvarade Broderskapsrörelsens ordförande Peter Weiderud fortsatt dialog och samverkan med SMR.

Konflikten handlade alltså inte bara om sharia, utan också om vem som skulle definiera muslimernas intressen.

En muslimsk opposition

Baksi har länge kritiserat religiös fundamentalism, hedersförtryck och islamistiska organisationers anspråk på att företräda Sveriges muslimer. När Omar Mustafa, ordförande för Islamiska förbundet 2013, valdes in i Socialdemokraternas partistyrelse skrev hon artikeln ”Mustafa representerar inte Sveriges muslimer”. Vid Muslimska familjedagarna 2014 förklarade Mustafa att en anledning till hans politiska engagemang var motståndet mot vad han kallade ”Muslim Alibi” – personer med muslimsk bakgrund som enligt honom framförde islamofobiska uppfattningar i medierna. Jag tolkar uttalandet som en möjlig anspelning på islamismkritiska muslimska debattörer, däribland Nalin Baksi.

I september 2026 publicerade hon ”Är jag och min släkt Åkessons islamister?”, där hon kritiserade sammanblandningen av muslimer och islamister. Hon har även kritiserat mitt eget parti, Kristdemokraterna, för dess historiska hållning till jämställdhet. Jag delar inte hennes historieskrivning, men respekterar hennes mångåriga kamp mot religiöst förtryck.

Dags för en muslimsk reformation?

Luthers utmaning mot kyrkans auktoritet bidrog till att nya samfund växte fram. Kan något liknande ske inom svensk islam?

Baksi har länge försvarat möjligheten att vara muslim utan att acceptera religiöst tvång, islamistiska samhällsprojekt eller särlagstiftning. Men varför ska denna hållning främst uttryckas genom politiska ställningstaganden och debattartiklar?

Om många muslimer delar hennes värderingar borde de också kunna organisera sig religiöst.

Min uppfattning är att just Nalin Baksi har särskilda förutsättningar att ta initiativet.

Hon har erfarenheten, förankringen och en lång historia av att utmana fundamentalistiska tolkningar. Hon behöver inte vara imam eller teolog, utan kan samla människor som själva utformar en religiös gemenskap.

Ett sådant samfund skulle bygga på en gemensam sekulär rättsordning, jämställdhet, religionsfrihet – även rätten att lämna religionen – och yttrandefrihet. Ledningen skulle väljas demokratiskt och verksamheten vara partipolitiskt oberoende.

Det skulle representera sina frivilliga medlemmar, inte alla Sveriges muslimer.

Från kritik till reform

Under debatten om koranbränningarna försvarade Baksi yttrandefriheten, även när troende kände sig kränkta. I SVT Politikbyrån den 23 september 2026 ifrågasatte hon islamisternas förmåga att mobilisera muslimer och framhöll att de inte lyckades samla fler än omkring 5 000 demonstranter mot koranbränningarna.

Uttalandet väcker en viktig fråga: Hur representativa är egentligen de organisationer som gör anspråk på att tala för Sveriges muslimer?

Ett nytt samfund skulle kunna ge utrymme för andra islamtolkningar och visa att muslimsk tro kan förenas med en sekulär demokratisk samhällsordning.

Det vore en reformation i begränsad mening: inte ett försök att bestämma vad alla muslimer ska tro, utan ett steg mot större religiös pluralism.

Mer än ett kvartssekel har gått sedan Baksi utmanade Aldebes syn på sharia. Kanske är det dags att gå från kritik till institutionsbyggande.

Nalin Baksi, varför inte ta initiativ till ett nytt muslimskt samfund för dem som vill förena sin tro med sekulär demokrati, jämställdhet och individuell frihet?

Martin Luther behövde inte företräda alla kristna för att utmana sin tids religiösa auktoriteter. Inte heller Baksi behöver företräda alla muslimer.

Hon behöver bara öppna dörren för dem som vill välja en annan väg.