Facebook noscript imageEgyptson: Lägg korten på bordet – även ni i Vänsterpartiet
Hoppa till innehållet
Sameh Egyptson

Egyptson: Lägg korten på bordet – även ni i Vänsterpartiet

Patrik Nylin  Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0/ Pressbild
Patrik Nylin Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0/ Pressbild

Nooshi Dadgostar deltog före valet i möten med både Stockholms moské och Somaliska riksförbundet. Arrangemangen var inte hemliga, men Vänsterpartiet tycks inte ha redovisat hennes deltagande eller vad partiet tog med sig från samtalen. När organisationer uttryckligen söker politiskt inflytande och samtidigt möter en partiledare finns ett legitimt allmänintresse av öppenhet. Det skriver Sameh Egyptson i Bulletin.

Det är inget märkligt att en svensk partiledare besöker en moské eller träffar en
diasporaorganisation. Politiker ska möta olika delar av samhället.

Frågan gäller öppenheten kring relationen mellan partiet och organisationerna.

Somaliska riksförbundet i Sverige, SRFS, redovisade självt ett politiskt forum den 28 mars 2026 och beskrev dagen som ”en kraftsamling för politiskt inflytande”. Samtliga riksdagspartier hade bjudits in. Representanter från S, V, C och MP deltog, men SRFS lyfte särskilt fram Nooshi Dadgostar och skrev att hennes närvaro ”underströk tyngden i samtalen”. Diskussionerna gällde bland annat migrationspolitik, integration, familjesammanhållning och barns rättigheter.

Mötet var alltså inte hemligt. Frågan är varför Vänsterpartiet självt inte tycks ha redovisat Dadgostars deltagande och vad partiet tog med sig därifrån.

Samma princip måste gälla alla partier

Det här gäller inte bara Vänsterpartiet.

Redan på 1990-talet utvecklade Socialdemokratiska Broderskapsrörelsen ett organiserat samarbete med Sveriges muslimska råd. I Rapport 4/99 formulerades bland annat mål för muslimsk representation på socialdemokratiska kommun-, landstings- och riksdagslistor.

Jag granskade detta 2014 i Göteborgs-Posten under rubriken ”Tro och solidaritet måste lägga alla kort på bordet”.

Principen är densamma: när partier bygger politiska relationer med organisationer som säger sig företräda större grupper måste dessa relationer tåla offentlig granskning.

Då gällde frågorna Socialdemokraterna. Nu är de aktuella för Vänsterpartiet.

Stockholms moské har en politiskt relevant historia

Dadgostars deltagande vid Stockholms moskés 25-årsjubileum är också relevant.

Jubileet hölls den 14 juni 2025 och hade annonserats offentligt i förväg. I den offentliga information som finns på moskéns webbplats nämns däremot inte Dadgostar.

Moskén drivs av Islamiska förbundet i Sverige. Här finns en särskilt intressant primärkälla från Mahmoud Khalfi själv.

I en arabiskspråkig artikel i Tunisnews 2013 beskrev Khalfi Sverige som tidigt ute med att normalisera relationerna med islamister och med institutioner som han beskrev som kända för sin tillhörighet till Muslimska brödraskapets skola. Som ett centralt exempel pekade han ut Islamiska förbundet i Sverige och Stockholms stora moské och beskrev förbundet som en organisation med en välkänd Muslimska brödraskapsinriktning.

När Förenade Arabemiraten 2014 placerade Islamiska förbundet i Sverige på sin terrorlista uppgav Sveriges Radio att Emiraten betraktade förbundet som en del av Muslimska brödraskapet. Dåvarande ordföranden Omar Mustafa avvisade klassificeringen och beskrev IFiS som en fristående svensk organisation.

Det gör inte Dadgostars besök problematiskt i sig. Men det gör mötet politiskt relevant och rimligt att fråga vad som diskuterades.

Somaliska riksförbundet och politiskt inflytande

SRFS säger självt att forumet skulle skapa en arena där ”somalisk-svenska röster mötte beslutsfattare” och beskriver arrangemanget som en satsning på politiskt inflytande.

Det är inget demokratiskt problem. Föreningar ska kunna påverka politiken.

Men då bör även politikernas sida av relationen vara synlig.

Vilka ståndpunkter framfördes? Vilka önskemål mötte Dadgostar? Hur svarade hon? Berördes representation, kandidater eller valmobilisering? Gjordes några politiska åtaganden?

Transparens – inte misstanke

Jag påstår inte att någon hemlig uppgörelse har träffats mellan Vänsterpartiet, Stockholms moské eller Somaliska riksförbundet. Jag har heller inga belägg för politiska motprestationer i utbyte mot stöd.

Frågan är enklare: bör ett parti självt redovisa politiskt betydelsefulla kontakter med organisationer som aktivt försöker påverka politiken och samla grupper kring vissa frågor?

Jag menar att samma krav på öppenhet bör gälla alla partier.

Lägg korten på bordet

När jag 2014 granskade Socialdemokraternas relation till Sveriges muslimska råd uppmanade jag Tro och solidaritet att lägga alla kort på bordet.

Samma krav bör gälla Vänsterpartiet i dag.

Partiet bör därför redovisa vad Nooshi Dadgostar diskuterade vid Stockholms moské och hos Somaliska riksförbundet, vilka frågor organisationerna framförde och hur partiet svarade.

Det behöver inte finnas något otillbörligt bakom mötena.

Just därför borde det också vara enkelt att berätta vad som sades.

Sameh Egyptson

Riksdagskandidat för Kristdemokraterna

Teologie doktor i interreligiösa relationer och politisk islam