Ekonomer varnar: Frankrikes skuldkris kan bli dyr för Sverige
Växande statsskuld, stigande lånekostnader och ett budgetunderskott sätter Frankrike under hårt ekonomiskt tryck. Samtidigt riskerar krisen att smitta av sig på Sverige, genom dyra lån och sämre exportindustri. Det befarar flera ekonomer som TN har intervjuat.
Ingen fransk statsbudget har visat överskott sedan 1974. Flera regeringar har fallit sedan det extrainsatta parlamentsvalet 2024, och presidentvalet inleds i april nästa år.
Frankrikes tioåriga statsobligationsränta steg i onsdags över 5 procent för första gången sedan 2002, enligt nyhetsbyrån Reuters. Statistikmyndigheten Insee har redovisat att statsskulden vid utgången av juni nådde 119 procent av BNP. Inte sedan 1946 har skuldkvoten legat så högt.
Enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg består det nya i att fyra problem slår till samtidigt: politisk turbulens, dyr upplåning på lång sikt, en tung skuldbörda och underskott år efter år. För Sveriges del riskerar smittan att märkas genom stigande långräntor, som gör statens lån och företagens investeringar dyrare.
– Det kan också påverka svenska bostadsköpare i och med högre räntor på längre löptider, säger hon till TN.
Stråberg påpekar att valutaunionen vilar på Frankrike och Tyskland. Hon drar en parallell till Greklandskrisen, då övriga euroländer fick stå för notan när Grekland skulle räddas undan statsbankrutt.
– Det är en vindpust om vi jämför med om Frankrike skulle få liknande problem.
ECB i beredskap
SEB:s euroekonom Pia Fromlet räknar däremot inte med någon akut skuldkris.
– Jag tror att Frankrike är ett land som ändå brukar hanka sig fram, säger hon till TN.
Om läget spårar ur väntar hon sig att Europeiska centralbanken, ECB, griper in och hindrar oron från att nå resten av eurozonen.
Tyskland köper mer svenska varor än Frankrike gör. Eftersom Frankrike i sin tur utgör en nyckelmarknad för tyska företag kan svagare fransk tillväxt indirekt drabba svenska exportörer, enligt Fromlet.
