Innan det sker brukar elpriset bli så högt att människor redan minskat sin användning. Det finns också en effektreserv som går igång för att undvika den sista åtgärden: Att stänga av elen i vissa områden.

Oljeeldning

När importen inte räcker till måste Sverige starta igång sin effektreserv, där en av de första åtgärderna bli att starta igång oljeverket i Karlshamn.

– Vid 07.15 i morse togs beslutet att de startar Karlshamnsverket på lägsta produktion för att snabbt kunna öka upp effekten om det behövs, säger Erik Böhlmark på Svenska kraftnät.

Karlshamns oljeverk producerar på lägstanivån, 60 megawatt. Som mest kan verket producera 600 megawatt.

Det finns också gasverk som kan ställas om till elproduktion om oljeverket inte skulle räcka. Den sista åtgärden är att stänga av elen till områden i landet, för att hindra en total kollaps. Det skulle vara en sista åtgärd, och det har aldrig hänt.

Den fria elmarknaden

Kruxet är att Sverige inte får stoppa exporten av el, inte ens när vårt eget elnät har effektbrist. Det innebär ett brott mot EU-lagstiftningen.

På den fria marknaden exporterar Sverige el, samtidigt som vi importerar el från länder som Tyskland, Norge och Litauen. Elen från Norge kommer från vattenkraft till stor del, men i Tyskland och Litauen är mer än hälften av elen producerad av kolkraftverk och gasverk.

– Netto så exporterar vi. Vilken typ av el vi importerar varierar från timme till timme. Vissa timmar är det övervägande vind- och solkraft, andra timmar är det övervägande fossilbaserad kraft från gas och kol, säger Erik Böhlmark på Svenska kraftnät.

Om elen är billigare att producera i Sverige än ett annat land så exporterar vi, och tvärtom.

– Det är en förutsättning för att kunna gå över till förnybar elproduktion. När man bygger ut väderberoende produktionskällor, sol och vind, behöver man kunna både importera och exportera, säger Erik Bölhmark.

Trots nödåtgärden exporteras mer el än vi köper in.

TEXT: Tea Oscarsson/TT