850 miljoner kronor. Så mycket pengar stoppade Försäkringskassan förra året från att betalas ut till fuskare.

– Den kontrollverksamhet vi byggt upp är väldigt välfungerande. Numera handlar det inte om huruvida man blir upptäckt, utan snarare om när man blir upptäckt, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

En miljard betalades samtidigt felaktigt ut för fusk som Försäkringskassan upptäckte först i efterhand. I snitt handlar det om 33 200 kronor per ärende. Pengar som det är oklart när, eller om, staten får igen.

– Det pågår inbetalningar i en majoritet av våra återkrav, men det går inte att särskilja vad som kommer från kontrollutredningar och vad som är inbetalningar efter exempelvis avstämning vid bostadsbidrag, säger Britt-Marie Hultström.

Jobbar – men begär vab

Det framhålls som ett positivt resultat från er sida med höga återkrav. Men egentligen borde ni väl vilja att den siffran var så låg som möjligt?

– Jag håller med, det gäller att försöka fokusera på att stoppa innan utbetalning. Men det är ändå viktigt med efterkontrollerna för då kan vi stoppa pågående utbetalningar. Men det finns mer att göra, absolut. Det vi menar är det positiva är att vi åtminstone kräver tillbaka ersättningar som går ut fel, säger Britt-Marie Hultström.

Kontrollutredningarna handlar bara om medvetna fel och fusk, inte misstag eller oavsiktliga fel. Det vanligaste är att en person begär att få en förmån, som vab, trots att den jobbar. En annan fuskmetod är att en person bor utomlands men ändå tar del av svenska förmåner som barnbidrag.

Även så kallade skenseparationer – där par som egentligen bor ihop skriver sig på olika adresser för att få exempelvis bostadsbidrag – ligger på en hög nivå.

Allt fler underrättelser

De senaste åren har Försäkringskassan satsat på att skärpa sina rutiner och öka kontrollerna. 2021 gjordes fler kontrollutredningar än nånsin, 30 500.

Mer än varannan utredning, 53 procent, ledde till en åtgärd (återkrav, stoppad utbetalning eller polisanmälan). För fem år sedan var andelen knappt 40 procent. Att fler myndigheter fokuserar på bidragsfusk och lämnar fler upplysningar till Försäkringskassan har bidragit till mer effektiva kontroller.

Dessutom har kommunerna sedan två år tillbaka en skyldighet att skicka underrättelser till Försäkringskassan vid misstankar om felaktiga utbetalningar, vilket betytt mycket.

– Där märker vi en stor skillnad. Det kan vara att man noterar att barnen inte dyker upp i förskola eller skola för att man flyttat utomlands, och då kan vi börja med en utredning, säger Britt-Marie Hultström.

Framöver borde även bland annat länsstyrelserna och servicekontoren omfattas av samma skyldighet, anser hon.

Fler fällande domar

Nästan 6 000 kontrollutredningar resulterade förra året i polisanmälan om bidragsbrott.

Varför inte fler än så, om allt detta rör sig om medvetet fusk?

– Det måste vara ställt utom rimligt tvivel att det är en medveten och uppsåtlig handling för att polisen ska kunna ta ärendet vidare. Är vi inte säkra på att vi når upp till det rekvisitet så gör vi ingen polisanmälan, säger Britt-Marie Hultström.

Trots det är det långt ifrån alla polisanmälningar som leder till att personer också döms. Men Britt-Marie Hultström framhåller att antalet fällande domar ökade från 330 till 480 mellan 2020 och 2021, samtidigt som antalet ärenden som avskrevs av polis minskade med 700.

Det visar att också polisen i större utsträckning prioriterar våra ärenden och det är positivt.

Läs även: Låt Försäkringskassan göra oannonserade hembesök för att avslöja bidragsfusk