Det finns en särskild plats i helvetet för dem som slätar över, relativiserar och vägrar se de skenande problemen med våld i Sverige. De som är så rädda för att erkänna problemen att de hellre blundar för skjutningar, bombdåd, gruppvåldtäkter och förnedringsrån av barn. De som därmed fördröjer insatserna mot våldet.

De politiska partierna har både skapat och fördjupat problemen. De har varken kunnat förstärka polisen eller lagstiftat för att kunna hålla kriminella, våldsamma eller ens terrorister borta från det öppna samhället. Trots allt prat om satsningar på polisen står var fjärde utbildningsplats på landets polisskolor fortfarande tom och polisen dras i år med sparkrav vilket kraftigt försvårar nyanställningar och möjlighet för poliser att byta tjänstgöringsort.

De väljare som om, och om, och om igen envisas med att rösta fram dessa, visar drag som återfinns inom katastrofpsykologin; likt överlevande från större fartygsolyckor vittnat om så sitter alltid en grupp människor kvar i baren is tället för att söka räddning. Skräckslagna för att acceptera faktum och anpassa sig följer de fartyget i djupet i sin förnekelse. Samma människor som själva växte upp i ett Sverige där barn var trygga och kriminellas skjutningar var uppseendeväckande låtsas nu som att detta är ett normaltillstånd och hoppas att våldet inte ska komma till deras gata bara de blundar hårt nog.

Läs även: Tre män åtalas för grovt vapenbrott kopplat till mordet på tolvåriga Adriana

Som väljare i en demokrati har vi ett ansvar att ta och ett val att göra. Ett ansvar vi aldrig kan undandra oss.

De senaste åren har vi sett skjutningar nästan varje dag och över 100 bombdåd per år. Den som inbillar sig att detta var något som skedde för dem som växte upp på 70-talet ljuger. När nästan var tredje invandrare inte vill gå ut nattetid och varannan boende i våra ”socialt utsatta områden” – ghetton – vill flytta, bör även de mest politiskt korrekta inse att de gör samtliga invånare en björntjänst.

En vuxen tar ansvar. Det har för få gjort i Sverige. Den fegheten, passiviteten och förnekelsen har tillåtit en situation växa fram där Sverige blivit ett av Europas mest otrygga länder. Vuxna som vägrar vara vuxna håller på att beröva barnen rätten att vara barn.

Läs även: Överfallna 66-åringarna om brutala misshandeln: Gärningsmännen ”likgiltiga” och uppenbart övervåld

Sverige har gått från att ha varit ett av världens absolut säkraste länder, där varken förskolebarn vådasköts eller deltagare i terrorgrupper gick fria eller folk flyttade från våldsamma städer och orter. Det har också blivit ett land med så fega politiker att dessa folkvalda inte vågar agera på vad de ser, om det finns en risk att de blir anklagade för något de inte är.

Problemen är inget som började i dag eller ens med denna regering. Det är inte en fråga om höger eller vänster utan folkvalda från båda blocken som förenas i sin uraktlåtenhet att agera.