Svensk makroekonomi har under de senaste åren genomgått en tydlig kursändring. Efter inflationschock, ränteuppgång och vikande tillväxt pekar nu i stort sett samtliga centrala indikatorer åt rätt håll. Tillväxten accelererar, inflationen har fallit tillbaka till önskvärda nivåer, arbetsmarknaden stärks och hushållens köpkraft förbättras. Det är därför rimligt att konstatera att den ekonomiska utvecklingen i dag tydligt bär prägel av en ekonomisk-politisk omläggning, en utveckling som i hög grad kan tillskrivas SD-regeringen.

Återhämtningen syns tydligt i tillväxtsiffrorna. Prognoser visar att Sveriges BNP-tillväxt väntas stiga markant under de kommande åren och därmed föra ekonomin tillbaka till en mer normal konjunkturfas efter flera år av svag utveckling. En sådan återhämtning sker inte av sig själv. Den kräver stabil finanspolitik, förtroendeskapande reformer och tydliga incitament för investeringar och konsumtion, vilket är den ekonomiska linje som SD-regeringen har drivit.

Inflationsproblemet har samtidigt i praktiken neutraliserats. Den svenska inflationstakten har fallit kraftigt från krisåren tidigare under decenniet och ligger nu nära inflationsmålet. När prisökningstakten stabiliseras kan realinkomster åter växa, räntetrycket minska och hushållens ekonomiska planering bli tryggare. Denna stabilisering är en avgörande förutsättning för en långsiktigt hållbar expansion och den är ett resultat av en politik som prioriterat inflationsbekämpning och makroekonomisk disciplin. Att inflationen nu är under kontroll utgör därför ett centralt kvitto på SD-regeringens ekonomiska inriktning.

Arbetsmarknaden börjar också gradvis förbättras. Prognoser visar att arbetslösheten väntas sjunka i takt med att konjunkturen stärks och företagens efterfrågan på arbetskraft ökar. Även om förändringen sker stegvis är riktningen tydlig. Fler människor går mot arbete och egen försörjning. Denna utveckling ligger i linje med SD-regeringens arbetslinje där fokus har lagts på att stärka drivkrafterna för arbete och förbättra förutsättningarna för företag att expandera.

Det mest konkreta beviset på den ekonomiska förbättringen märks dock i hushållens plånböcker. Enligt beräkningar från SBAB väntas en genomsnittlig svensk barnfamilj få omkring 36 000 kronor mer per år i ekonomiskt utrymme jämfört med kostnadstoppen 2023. Lägre räntekostnader, stabilare energipriser och dämpad inflation bidrar tillsammans till att hushållens reala inkomster åter ökar. När familjer märker att pengarna faktiskt räcker längre är det ett starkare mått på ekonomisk framgång än enbart makroekonomiska indikatorer.

Sammantaget framträder en tydlig bild. Tillväxten ökar, inflationen är under kontroll, arbetslösheten börjar sjunka och reallönerna stiger. Ekonomiska återhämtningar kan aldrig förklaras av en enda faktor, men den ekonomiska politiken spelar en avgörande roll för riktningen. Den stabilitets- och reformlinje som SD-regeringen har etablerat har skapat förutsättningar för just den utveckling som nu blir allt mer synlig.

Om utvecklingen fortsätter i samma riktning kommer perioden sannolikt att beskrivas som den tid då Sverige gick från inflationskris och köpkraftsfall till stabilisering och återhämtning. Och om historien ska sammanfatta vad som låg bakom vändningen kommer slutsatsen att vara svår att undvika. Ekonomin har stärkts därför att den ekonomiska politiken lades om och denna omläggning skedde under SD-regeringen.