Etiopien och Eritrea på randen till nytt krig – anklagar varandra för aggression

Enligt Reuters anklagade Etiopiens utrikesminister Gedion Timothewos i ett brev till FN:s säkerhetsråd den 8 oktober Eritrea för att ha fört in trupper och mekaniserade förband på etiopiskt territorium. De eritreanska styrkorna ska enligt Etiopien ha trängt upp till 60 kilometer in i Tigrayregionen.

Den etiopiska regeringen beskriver händelserna som en omfattande invasion och hävdar att landet måste försvara sin territoriella integritet. Eritrea förnekar anklagelserna och anklagar i stället Etiopiens regering för att använda konflikten som förevändning för en militär offensiv.

Uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende i sin helhet. Reuters rapporterade den 10 oktober att etiopiska regeringsstyrkor och allierade miliser åter hade gått in i gränsstaden Adigrat efter rapporter om att eritreanska trupper tidigare tagit sig in i området. Nyhetsbyrån kunde dock inte självständigt bekräfta vilken sida som kontrollerade staden.

Strid om Röda havet bakom den växande konflikten

Konflikten handlar inte bara om striderna i Tigray. En central tvistefråga är Etiopiens ambition att åter få tillgång till Röda havet efter att landet förlorade sin kust när Eritrea blev självständigt 1993.

Etiopien är i dag ett av världens folkrikaste kustlösa länder och är beroende av grannländer för sin sjöhandel. Premiärminister Abiy Ahmed har beskrivit tillgången till havet som en strategisk fråga för landets framtid.

Eritrea befarar samtidigt att Etiopien kan försöka säkra kontroll över hamnen Assab, något som den eritreanska regeringen ser som ett hot mot landets suveränitet.

I oktober 2023 uttalade Abiy att Etiopien skulle eftersträva suverän tillgång till havet, helst genom förhandlingar. Eritrea har tolkat den etiopiska regeringens återkommande uttalanden som ett hot om militärt våld. Etiopien har å sin sida framhållit att man vill lösa frågan fredligt.

Samtidigt har relationerna försämrats kraftigt sedan de båda länderna samarbetade militärt under kriget i Tigray 2020–2022. Eritrea deltog då på den etiopiska regeringens sida mot Tigrays folkbefrielsefront, TPLF. Fredsavtalet från november 2022 avslutade striderna mellan den etiopiska regeringen och TPLF, men Eritrea var inte part i avtalet.

Nu har TPLF åter hamnat i väpnad konflikt med centralregeringen och ingår i en bredare oppositionsallians. Etiopien anklagar Eritrea för att stödja de väpnade grupperna, vilket förnekas. Den nya våldsvågen har därmed riskerat att förvandla en intern etiopisk konflikt till en direkt konfrontation mellan två stater.

Diplomatiska förbindelser brutna

Upptrappningen har redan fått konkreta diplomatiska följder. Den 1 oktober beordrade Etiopien tio eritreanska diplomater att lämna landet och stängde sin ambassad i Eritrea. Eritrea svarade med att bryta de diplomatiska förbindelserna.

Striderna i Tigray har också lett till att regeringsstyrkor och allierade grupper ryckt fram mot områden som tidigare kontrollerats av oppositionen. Den regionala huvudstaden Mekelle har bytt kontroll samtidigt som uppgifter om eritreanska truppförflyttningar och etiopiska drönarattacker har ökat oron för en större konflikt.

Enligt rapporteringen från Reuters och Associated Press den 8–10 oktober är det ännu inte fullt klarlagt hur omfattande den eritreanska militära närvaron på etiopiskt territorium varit. Eritrea förnekar att landet genomfört den invasion som Etiopien beskriver och uppgifterna om trupprörelser har inte kunnat verifieras oberoende i sin helhet.

Flera konflikter

Risken är att en direkt militär konfrontation mellan länderna får följder långt utanför deras gemensamma gräns. Afrikas horn präglas redan av flera överlappande konflikter och spänningarna kring Röda havet gör utvecklingen strategiskt känslig.

Ett nytt storkrig skulle dessutom kunna rasera de framsteg som gjordes när Etiopien och Eritrea närmade sig varandra 2018, en process som senare gav Abiy Ahmed Nobels fredspris.