EU-domstolen stoppar delar av minimilönedirektivet – Sverige och Danmark får delvis rätt. De nordiska länderna får därmed stöd i sin kritik mot EU:s regler om minimilöner. Domstolen underkänner två delar av direktivet från 2022, rapporterar Tidningen Näringslivet.
EU-domstolens utslag innebär att unionen inte fullt ut kan styra lönesättningen i medlemsländerna, något Sverige länge varnat för. Det rapporterar Tidningen Näringslivet.
”Ett viktigt utslag för Sverige. Vi går nu igenom domen i detalj, men det är bra att domstolen så tydligt sätter ner foten, hit men inte längre. Det är långsiktigt viktigt för att vi ska kunna bevara vår arbetsmarknadsmodell”, skriver EU-parlamentsledamoten och förre biträdande arbetsmarknadsministern Johan Danielsson (S) i en kommentar till tidningen.
Direktivet delvis nedmonterat
Domstolen riktar kritik mot två delar: dels att EU inte får ställa upp särskilda kriterier för hur länder med lagstadgade minimilöner ska beräkna nivåerna, dels att unionen inte har rätt att förhindra att sådana löner sänks.
När lagstiftningen klubbades 2022 protesterade Sverige och Danmark, som menar att löner ska bestämmas i förhandlingar – inte genom lag.
Länderna fick visserligen undantag men tog ändå frågan till EU-domstolen.
Svenskt Näringsliv och LO positiva
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl välkomnar beskedet.
– Även om vi tycker att hela direktivet borde ogiltigförklaras är det bra att domstolen gjort det i viktiga delar, säger han till TN.
– Det innebär mindre risk att EU i framtiden kommer att reglera frågor som berör lönebildningen, säger han.
Även LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä är försiktigt positiv.
– Det är nu tydligt att det inte är fritt fram för EU att reglera frågor om lön, säger han i en kommentar till TN.
Danmark nöjda – industrin ville gå längre
Danmarks arbetsmarknadsminister Kaare Dybvad Bek (S) anser att beskedet tryggar landets modell.
– Vi kommer inte införa lagstadgad minimilön i Danmark, och EU ska inte lägga sig i våra avtal, säger han till danska nyhetsbyrån Ritzau.
Dansk Industri hade velat se en ännu tydligare dom och uttrycker besvikelse över att direktivet inte helt avskaffades, rapporterar TN.
