EU-land inför sockerskatt på läsk – kan göra colan dyrare

Den tyska regeringen har godkänt ett förslag om en ny skatt på sockersötade drycker. Skatten ska enligt planen börja gälla den 1 juli 2027 och blir beroende av hur mycket socker drycken innehåller.

Förslaget är en del av regeringens arbete med att begränsa kostnaderna för den offentliga sjukvården. Nu ska lagstiftningen behandlas av förbundsdagen innan skatten kan införas.

Skatten ska omfatta drycker med minst fem gram socker per 100 milliliter. Två skattenivåer föreslås. 26 cent per liter för drycker med minst fem men mindre än åtta gram socker per 100 milliliter, och 32 cent per liter för drycker med minst åtta gram socker per 100 milliliter.

Det innebär att en och en halv liter läsk med den högre skattenivån belastas med 48 cent i skatt. Om hela kostnaden förs vidare till konsumenten kan priset öka med ytterligare cirka sex cent i moms, vilket motsvarar totalt omkring 57 cent.

Sötningsmedel undantas

Skatten riktas bland annat mot läsk, sötat iste, energidrycker och fruktdrycker med tillsatt socker. Även sötade siraper och koncentrat ska omfattas.

Däremot undantas rena frukt- och grönsaksjuicer, mjölk- och växtbaserade drycker samt drycker som sötats med sötningsmedel i stället för socker.

Alkoholhaltiga drycker och motsvarande alkoholfria alternativ ska också undantas.

Ska minska sjukvårdskostnaderna

Regeringen motiverar skatten med att hög sockerkonsumtion bidrar till övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och karies. Enligt den tyska regeringen belastar sjukvårdskostnader kopplade till konsumtionen av sockersötade drycker samhället med mer än två miljarder euro om året.

Ett centralt mål är att få tillverkarna att minska sockerhalten i sina produkter. Om innehållet förändras kan dryckerna hamna i en lägre skatteklass. Regeringen hoppas även att konsumenterna ska välja mindre sockerrika alternativ.

Skatten väntas samtidigt ge staten betydande inkomster. Regeringen räknar med omkring 690 miljoner euro under 2027 och 925 miljoner euro under 2028. Pengarna ska bidra till att hålla nere trycket på avgifterna till den lagstadgade sjukförsäkringen.

Politisk strid om skatten

Förslaget har föregåtts av en konflikt inom den tyska regeringskoalitionen mellan kristdemokratiska CDU/CSU och socialdemokratiska SPD. Finansminister Lars Klingbeil från SPD ville ursprungligen införa tre skattenivåer med högre avgifter för drycker med särskilt hög sockerhalt.

Efter motstånd från delar av unionen och kanslerämbetet landade regeringen i en modell med två nivåer och fler undantag för mindre producenter. Företag som producerar upp till en miljon liter per år ska enligt förslaget kunna undantas, men den lösningen kräver EU-kommissionens godkännande enligt reglerna om statligt stöd.

Företrädare för dryckes- och livsmedelsindustrin har varnat för högre konsumentpriser, mer administration och kostnader för att anpassa produktionen. Kritiker ifrågasätter också om skatten verkligen kommer att ge de hälsovinster som regeringen hoppas på.

Tyskland ansluter sig därmed till en rad europeiska länder som redan beskattar sockersötade drycker, däribland Frankrike, Portugal och Ungern.

Nordiska erfarenheter

Sverige har vid flera tillfällen diskuterat att införa skatt på sockrade drycker, men inget förslag har hittills lett till att en sådan skatt införts.

Flera socialdemokratiska riksdagsledamöter har föreslagit en producentavgift på sockersötade drycker, bland annat 2020, 2022 och under riksmötet 2025/26. Tanken är att tillverkarna ska få ekonomiska incitament att sänka sockerhalten i sina produkter.

Även Sverigedemokraterna har föreslagit en särskild skatt på sockrad läsk med argumentet att högre priser kan minska konsumtionen. Förslagen har dock avslagits i riksdagen.

En viktig skillnad är att en traditionell sockerskatt främst gör dryckerna dyrare för konsumenterna medan en producentavgift kan utformas för att belöna tillverkare som minskar sockerhalten.

Forskning som Livsmedelsverket redovisade 2024 pekar på att skatter på sockersötade drycker kan minska konsumtionen. Trots detta har Sverige hittills inte gått vidare med någon sådan åtgärd.

Finland, Norge och Danmark

Erfarenheterna från Sveriges grannländer visar att skatter på läsk och andra sockerhaltiga produkter kan påverka vad konsumenterna köper men också att resultatet beror på hur skatten utformas.

Danmark backade efter gränshandel och kritik. Landet höjde skatten på sockrade läskedrycker 2012 men halverade den 2013 och avskaffade den helt i januari 2014. En studie baserad på inköpsdata från 1 282 danska hushåll visade att konsumtionen av de beskattade dryckerna i genomsnitt var 13,4 procent lägre året efter skattehöjningen än året före.

Samtidigt bidrog skillnader i priser till gränshandel och skatten avskaffades efter kritik om bland annat konkurrenskraft och försäljning till utlandet. Erfarenheten visar alltså att skatten kan påverka konsumtionen men också att den kan bli politiskt svår att upprätthålla.

Norge avskaffade sin avgift på alkoholfria drycker 2021. Skatten omfattade både drycker med socker och sådana som sötats på annat sätt och var i första hand utformad för att ge staten inkomster, inte för att styra konsumtionen efter sockerhalt.

En studie av en kraftig skattehöjning 2018 kunde inte påvisa någon statistiskt säkerställd minskning av läskförsäljningen. Avgiften avskaffades efter politiska förhandlingar där även gränshandel och konkurrensen med utländska butiker var viktiga frågor.

Finland visar tydligare att skatten kan styra konsumenterna mot sockerfria alternativ. När landet 2014 fördubblade skatten på sockrade läskedrycker uppskattade en studie att konsumtionen av beskattade drycker minskade med omkring 6,5–7,3 procent.

En nyare studie från den finska ekonomiska forskningscentralen VATT, publicerad 2024, fann också att högre skatt på sockrad läsk styrde konsumenter mot sockerfria alternativ. Däremot kunde forskarna inte se någon motsvarande betydande minskning av konsumtionen av godis och glass när skatten på dessa produkter höjdes.