Fler försörjs än arbetar i tre av fyra kommuner

När enbart de som faktiskt arbetar räknas in har bara 60 kommuner fler arbetande än icke-arbetande, det visar en sammanställning baserad på SCB. Arbetslösheten är en av de största förklaringarna till skillnaden, rapporterar TN.

Malmö är ett tydligt exempel. I praktiken bärs 85 av varje 100 malmöbor med anställning.

Måttet som använts räknar personer i arbetsför ålder (20–64 år) som arbetar, inte alla som bor i kommunen och det handlar om hur många som betalar skatt jämfört med hur många som använder kommunala tjänster.

Glesbygd mot storstad

Skillnaderna runt om i landet är påtagliga.

Glesbygdskommuner har den tyngsta försörjningsbördan.

Övertorneå toppar med en sysselsatt försörjningskvot på 153, följt av Borgholm på 152 och Pajala på 148.

I botten av listan, alltså med lägst börda, återfinns Solna och Sundbyberg på 65. Därefter Stockholm och Göteborg, båda på 76.

– Rent befolkningsmässigt har stora kommuner i storstadsregioner generellt sett fler personer i arbetsför ålder i förhållande till unga och äldre, säger Katarina Wagman till TN.

Utvecklingen riskerar att gradvis minska kommunernas skatteunderlag.

Ett argument som ofta anförs är att det statliga bidragssystemet mellan kommuner jämnar ut den typen av skillnader.

– Systemet bygger på beräknade standardkostnader, inte på faktiska utgifter, säger Wagman till tidningen.

Hon tillägger att systemet även påverkar det kommunala självstyret.

– Utjämningssystemet påverkar även det kommunala självstyret.

Kommuner där den yrkesverksamma befolkningen är liten riskerar dessutom att inte kunna bemanna välfärden, framför allt inom bristyrken där behovet redan är stort.

Texten har uppdaterats