Socialdemokraterna vill höja skatten på kapital för att minska klyftorna. Det säger finansminister Magdalena Andersson till SvD (12/2). Hon vill däremot inte höja inkomstskatten i nuläget, men inte heller sänka den. Det totala skattetrycket skulle således bli högre. Något konkret förslag har ännu inte lagts fram, men det är en destruktiv riktning som finansministern pekar ut. Sverige har redan bland världens högsta skattetryck. Även kapitalskatterna är höga i ett internationellt perspektiv.

Ju mer Sverige avviker, i negativ bemärkelse, från andra länder, desto större risk att förmögna personer lämnar landet med sina pengar och att den svenska staten inte får in några pengar alls från dem. Kanske måste andra skatter då höjas i stället.

Frågan är emellertid inte bara teknisk utan också moralisk. En stat behöver resurser för att kunna genomföra sina åtaganden. Men vilka ska betala, hur mycket – och för vad? Flera olika faktorer avgör tillsammans om ett skattesystem kan anses vara rättvist: dels nivån på skatterna och vilka skatter som tas ut, där vissa skatter kan anses vara mer rättfärdigade än andra, men också hur många som bidrar och vad man som skattebetalare får tillbaka. 

Dessa faktorer påverkar varandra i viss grad. Ett utökat offentligt åtagande innebär i regel högre nivå på skatterna, även om sambandet mellan skattetryck och kvalitet inte nödvändigtvis är linjärt. Och med fler som bidrar kan skatterna bli lägre utan att nivån på välfärden försämras.

I Sverige finns i dag en stor grupp människor som saknar arbete och som har dåliga förutsättningar att komma i arbete. Det är här Socialdemokraterna borde lägga sin energi, snarare än att beskatta en liten grupp hårdare. Att fler försörjer sig själva och därutöver även bidrar till det gemensamma är det enda som är hållbart på lång sikt.