Enligt Radiosporten är en majoritet av riksdagspartierna beredda att tillåta pyroteknik på fotbollsläktare, om det sker under ordnade former. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna vill se lösningar som säkra zoner eller en pilotverksamhet, med Norge som förebild.

Socialdemokraterna säger nej och vill i stället börja med att förbättra relationen mellan polis och supportrar.

I dag är pyroteknik förbjudet på elitidrottsarenor, och i en statlig utredning har det föreslagits skärpta straff, däribland fängelse för de grövsta pyroteknikbrotten.

Förbudet har samtidigt haft begränsad effekt. Under herrallsvenskans säsong 2024 uppmättes drygt 8 000 fall av bengalbränning, vilket lyfts i debatten som ett tecken på att användningen inte går att lagstifta bort.

Norge som förebild

Förebilden är Norge, där viss pyroteknik som bloss och rök är tillåten sedan 2024 inom ett strikt regelverk med säkerhetsanalyser, utbildning och godkända pjäser i avgränsade delar av läktaren.

Dispensen har förlängts över säsongerna 2026 och 2027, och det norska fotbollförbundet beskriver modellen som en framgång.

– Det nya och effektivare regelverket har varit en succé, har förbundsordföranden Lise Klaveness sagt.

Norska supportrar uppger att antalet skador och farliga situationer minskat, medan bland andra räddningstjänsten pekat på kvarstående brandrisker. Även inom svensk fotboll finns en vilja att utreda frågan.

Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll och supporterunionen har velat undersöka möjligheten till laglig pyroteknik, och polisen har sagt sig kunna bistå en sådan utredning. I debatten finns samtidigt en oro för att en legalisering inte i sig löser den polarisering som präglar diskussionen om supporterkulturen.