Fornäs: I DN:s värld är oro för valfusk rysk påverkan

Vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali kryssades in i riksdagen med 648 personröster. En utredning om valfusk pågår i Borlänge och han själv nekar till all inblandning. Han är inte heller misstänkt för något brott. Samtidigt pågår en förundersökning i Järva efter SvD:s ledartext, som innehåller flera vittnesmål.

Aftonbladet sammanfattar stämningen i den efterföljande debatten med rubriken: ”Precis så här ryska påverkansnätverk arbetar”, med mellanrubriken ”Guldgruva för främmande makt”.

DN hakar på: ”Jag vore oerhört förvånad om de inte gett sig in i den här debatten,” säger Johannes Lindgren från Totalförsvarets forskningsinstitut, i en intervju med DN om rysk påverkan i valfuskdebatten. Hans kollega Ola Svenonius tror inte heller att en utredning om valfusk räcker för ”den här nationalistiska högern”.

Frågan är vad ”den här nationalistiska högern” egentligen har krävt utöver att polisen utreder, Valprövningsnämnden prövar och omval hålls om fusket kan ha påverkat utgången, som vallagen föreskriver. Om det lilla är för mycket begärt, menar man då att frågan inte bör diskuteras alls?

Inga bevis för Kreml i Borlänge

Bevisen för att Ryssland intresserar sig för just Borlänge lyser med sin frånvaro, även hos FOI. Lindgren medger i samma intervju att analytiker inte vet vilka konton som driver debatten, ”Vi kan inte säga något säkert”, säger han. I Ekot medger han dessutom att FOI inte sett någon påverkan av främmande makt som ligger bakom kritik eller diskussion av misstänkt valfusk.

När Svenska institutet går igenom hur Sverige skildras i ryskkontrollerade medier är budskapet att Sverige är ett ”perifert land som inte förtjänar Rysslands uppmärksamhet”.

Föreställ dig att den svenska debatten anpassar sig och slutar att diskutera misstänkt valfusk av rädsla för Ryssland. Utredningen kanske läggs ner i tysthetens lugn, frågan om omval blir en fotnot och den som undrar över 648 kryss i Borlänge får höra att man går Moskvas ärenden.

Men Ryssland luktar svaghet på långt håll, och få saker luktar så gott som en rättsstat som inte vågar granska sitt eget val av hänsyn till en auktoritär granne. Då blir Sverige plötsligt ett land av kaos som ingen reder ut. Demokratisk tillbakagång uppstår inte enbart när någon fuskar, utan när man bestämmer sig för att det inte är värt att tala öppet om.

Alla kan utnyttja allt

Få trollfabriker kan dela upp svenskarna lika effektivt som när etablerade medier ifrågasätter legitimiteten i att diskutera en fråga, och samtidigt skuldbelägger en för att indirekt gynna främmande makt – innan polisen ens utrett vad som har hänt. Samma medier som varnar för att Ryssland vill ha polarisering har redan sorterat in de oroliga i ett politiskt fack, där tvivlet förklaras med missnöje över valresultatet snarare än med förkryssade valsedlar och misstänkt röstköp.

Argumentet har dessutom ett grundfel, nämligen att det förutsätter att det finns någon fråga som Ryssland inte kan utnyttja.

Myndigheten för psykologiskt försvar uppmanade 2022 svenskarna att vara beredda på rysk påverkan kring elpriserna, året därpå såg myndigheten rysk aktivitet kring koranbränningarna och nu är turen kommen till det misstänkta valfusket. Men ett land som lägger locket på varje gång något sker blir lamslaget snarare än motståndskraftigt, eftersom motståndaren då får veto över dagordningen i ett helt land bara genom att existera.

Samma reflex dyker ofta upp när politiker riktar kritik mot journalister själva, varpå mediekritik beskrivs som ett ”hot mot demokratin” som kan ”spela Ryssland i händerna”. Men de som beskriver legitim mediekritik som ett hot mot demokratin har fel. Rätten att kritisera hör tvärtom till det som skiljer Sverige från Ryssland, där den som ifrågasätter statens version riskerar fängelse.

Det står inte heller i konflikt med att hotet om rysk påverkan är verkligt. I augusti rapporterade SVT att ett proryskt trollnätverk låg bakom lögner om valfusk i Sverige och falska anklagelser mot statsminister Ulf Kristersson. Det är helt legitimt att varna för rysk påverkan, men den varningen bör inte användas för att misstänkliggöra en legitim diskussion om valfusk, eller personer som kräver att saken lyfts högt på dagordningen.

Det är ett skäl att vara källkritisk, inte ett skäl att sluta diskutera.