Forskare hittar spår av dinosaurieblod – 115 miljoner år gammalt fynd
Forskare har hittat de hittills starkaste beläggen för blodkroppar i ett dinosauriefossil. I ben från en köttätande dinosaurie som levde för omkring 115 miljoner år sedan i nuvarande Brasilien har forskare identifierat mikroskopiska strukturer som liknar röda blodkroppar tillsammans med kemiska spår av blodets syretransporterande ämnen.
Upptäckten har gjorts i ben från Aratasaurus museunacionali, en tvåbent dinosaurie som beräknas ha varit omkring 3,1 meter lång. Fossilet hittades i en gipsgruva i delstaten Ceará i nordöstra Brasilien.
Det internationella forskarlaget, lett av geokemisten Kliti Grice vid Curtin University i Australien, analyserade ben från dinosauriens bakben. Inne i små kanaler där blodkärlen en gång löpte upptäckte de avlånga mikroskopiska strukturer med former som stämmer överens med röda blodkroppar.
Men det var de kemiska analyserna som gjorde fyndet särskilt betydelsefullt. Forskarna identifierade heme, en järnhaltig molekyl som ingår i hemoglobin - proteinet som transporterar syre i blodet.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Forskarna menar att fyndet ger starkare belägg än tidigare studier för att blodrelaterat biologiskt material kan överleva fossiliseringsprocessen under extremt lång tid.
– Vi har inte hittat en flaska med dinosaurieblod. Det vi ser är ett mineraliskt och molekylärt eko av forntida biologi, säger studiens huvudförfattare Kliti Grice.
Gynnsamma begravningsförhållanden
Enligt forskarlaget kan dinosauriens ovanligt gynnsamma begravningsförhållanden ha varit avgörande. Djuret tros ha dött i en miljö med mikrobiella mattor där bakterier och andra mikroorganismer bildar tunna skikt.
Det kan ha bidragit till att kroppen snabbt täcktes över och att syrefattiga förhållanden tillsammans med mineralisering bromsade nedbrytningen.
Blodcellsliknande strukturer har tidigare rapporterats i dinosauriefossil men det nya arbetet kombinerar mikroskopiska observationer med kemiska analyser som kopplar strukturerna till heme.
Forskarna fann även aminosyror med koppling till kollagen, ett protein som bygger upp bland annat benvävnad.
Alla forskare är inte övertygade
Resultaten har samtidigt mött viss skepsis. Mary Schweitzer, paleontolog vid North Carolina State University och en av de forskare som tidigare undersökt mjukvävnad i dinosauriefossil, anser att det inte är tillräckligt visat att strukturerna verkligen är röda blodkroppar.
Hon pekar bland annat på att cellernas form och storlek inte stämmer väl överens med vad man förväntar sig av blodkroppar hos reptiler och fåglar. Dessa har normalt en cellkärna, vilket påverkar deras utseende.
Forskarna betonar också att fyndet inte innebär att intakt dinosaurieblod eller DNA har bevarats. Det rör sig om mineraliserade strukturer och kemiskt förändrade rester från biologiskt material - inte levande celler eller användbart genetiskt material.
Upptäckten kan ändå öppna nya möjligheter inom paleontologin. Om forskarna kan förstå vilka förhållanden som gjort bevarandet möjligt kan även andra fossiler, som redan finns på museer världen över, undersökas med nya metoder.
Ett av de nästa stegen är att studera hur blod kan bevaras i mikrobiella mattor. Forskargruppen undersöker bland annat om mänskligt blod kan mineraliseras under liknande förhållanden. Målet är att bättre förstå vilka kemiska och biologiska processer som kan bevara spår av liv genom geologiska tidsåldrar.
