Regeringen lägger nu fram de sista propositionerna i sin bidragsreform. Det mest konkreta förslaget: från och med det fjärde barnet räknas försörjningsstödet ned – eftersom det framför allt är i stora familjer bidragen kan bli högre än en arbetslön.
Det är i stora hushåll som försörjningsstödet i dag kan överstiga vad en arbetsinkomst ger. Det är också där regeringen nu sätter ned foten hårdast.
I den proposition som presenterades på tisdagen föreslår regeringen ett bidragstak bestående av tre delar: en modernisering av riksnormen, en begränsning av möjligheten att bevilja stöd utöver normen – och en nedtrappning av bidragen från och med det fjärde barnet.
Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Heltidskrav efter tre månader
Samtidigt föreslår regeringen ett aktivitetskrav för den som fått försörjningsstöd i minst tre månader i rad. Kravet innebär i normalfallet deltagande på heltid i aktiviteter som syftar till att förbättra arbetsförmåga, språk eller jobbsökande. Kommunerna åläggs ett ansvar att tillhandahålla dessa aktiviteter.
Den som utan godtagbart skäl tackar nej riskerar att få stödet reducerat eller indraget helt.
Aktivitetskravet föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2026 – ett halvår före bidragstaket.
– Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) understryker att reformen även har en dimension som rör barn:
– Med regeringens bidragsreform kommer fler barn se sina föräldrar gå till jobbet, fler människor försörja sig själva och leva på sin lön.
Reformen genomförs av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna.
