Förslagen: Höj promillegränsen och farten på motorvägarna

Bakom rapporten ”Ur vägen! 12 reformer för friare biltrafik” står Adam Danieli, idéchef på Timbro.

”Svenska bilar blir säkrare. Vägarna blir bättre. Men reglerna står still. Det är dags att låta framstegen märkas också för dem som sitter bakom ratten”, skriver han i en debattartikel i Expressen.

Han menar att många av reglerna för bilar och trafik i Sverige är föråldrade och att det finns gott om möjligheter att göra det enklare och billigare att köra bil.

”Nu behövs liberaliseringar där gamla regler rensas ut. Pålagor måste vara värda sina kostnader. Att en begränsning en gång infördes är inget tillräckligt skäl att behålla den för alltid. Varje onödig kostnad och varje extra timme i bilen begränsar människors möjligheter att leva som de vill”, konkluderar Danieli.

Högre fart på motorvägar

Att Sverige har valt just 110 km/h på motorväg saknar i sig en tydlig motivering, anser han och hänvisar till att i stora delar av EU är det 130 km/h som gäller medan vissa tillåter ännu högre farter.

Nu vill Danieli att det bör vara möjligt att föreskriva hastigheter på 130 respektive 140 km/h.

– Vi har haft 110 på motorvägar sedan 1971. Då var dödstalen mycket lägre, nu har de sjunkit och i andra länder som Danmark har man 130 utan några problem, säger han till Carup.

På Nationella Trafiksäkerhetsföreningen, NTF, är man emellertid inte lika övertygade om att det är en bra idé.

– Att köra 140 på motorvägen blir en väldigt hög hastighet. Det riskerar att få en spinn-off-effekt på den övriga trafiken. Det visar forskning, men den har inte Timbro tagit med i sin utredning, säger Lars Nordquist på NTF till Carup.

Höjd promillegräns

Promillegränsen 0,2 sattes 1990 med trafiksäkerhet som ett av motiven bakom reformen. I en europeisk kontext är det lågt, konstaterar Danieli. I 19 av EU:s 27 medlemsländer ligger gränsen på 0,5 promille.

”Mot bakgrund av de studier som finns tillgängliga är det därför svårt att säga om sänkningen från 0,5 till 0,2 promille i Sverige hade någon konkret trafiksäkerhetseffekt”, skriver han och efterlyser att förutsättningslöst utreda vilken gräns som bör gälla.

”Ett system med 0,4 promille för erfarna privatförare, men fortsatt 0,2 eller 0,0 för förare under de första körkortsåren och för yrkesförare, skulle exempelvis alltjämt placera Sverige bland de mest restriktiva länderna i Europa och samtidigt ligga nära den riskdifferentiering som både WHO och EU-kommissionen rekommenderar”, föreslår han.

Ytterligare förslag handlar om att behöva besiktiga bilen mer sällan, sänkt åldersgräns för B-körkort till 17 år, avskaffad risketta samt avskaffad taxilegitimation.