På torsdagens möte deltog 14 olika trossamfund. De flesta var olika muslimska organisationer, men även representanter från kristna samfund och olika mindre samfund var med. Syftet med mötet var enligt regeringen att ta del av samfundens bild av den senaste tidens koranbränningar.

– Det var ett bra möte med en uppriktig och varm dialog. Under mötet informerade vi om de åtgärder som regeringen vidtagit för att bemöta de förhöjda säkerhetsrisker som uppstått och för att garantera samhället säkerhet. Vi var tydliga med att regeringen starkt tar avstånd från de provokationer som bland annat inneburit att kopior av heliga skrifter har bränts. Samtidigt som vi betonade att yttrandefriheten också är central för religionsfriheten, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

”Nyckelaktörer”

I pressmeddelandet skriver regeringen att man har en löpande dialog med trossamfund i Sverige. Enligt regeringen har de senaste årens samhällskriser ”tydligt visat att trossamfunden är viktiga aktörer för att möta flera av dagens utmaningar”.

Trossamfunden hyllas av regeringen som ”nyckelaktörer” i arbetet med att hantera såväl pandemin som koranbränningar (”kopior av heliga skrifter” enligt regeringen).

”Även framöver kommer trossamfunden vara viktiga aktörer, för att möta framtida utmaningar”, konstaterar regeringen.

Regeringen skriver också att trossamfunden behöver inkluderas i kommuners, regioners och statliga myndigheters arbete i större utsträckning än vad de gör i dag. Man har därför gett Myndigheten för stöd till trossamfund ett särskilt uppdrag för att öka trossamfundens inflytande.

Men vilka trossamfund är det som regeringen ser som ”nyckelaktörer”?

Bland de inbjudna fanns Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, Fifs. En organisation som enligt forskaren Sameh Egyptson lyckats göra sig till talesperson för muslimer i Sverige med litet verkligt stöd genom att ägna sig åt att blåsa upp sina medlemssiffror kraftigt.

”De tidigare angivna, vilseledande höga siffrorna kan eventuellt ha ingått i en ideologiskt motiverad – från islamisk synpunkt teologiskt ’tillåten’ – strategi att skydda muslimer och stärka ummah”, skriver Egyptson.

Fifs har ideologiska och organisatoriska kopplingar till Muslimska brödraskapet enligt olika forskare.

Även Sveriges Muslimska Förbund, som också bjudits in, är enligt forskare på liknande sätt associerat med Muslimska brödraskapet.

Muslimska brödraskapet

Muslimska brödraskapet grundades på 1920-talet av Hassan al-Banna i Egypten och dess ideologi bygger på al-Bannas ord om att ”implementera islam som ett allomfattande system/koncept som styr varje aspekt av livet”.

Islamiseringen av samhällen ska ske gradvis.

”Med betoning på indoktrinering, predikan och dawah (ungefär missionerande) skiljer muslimska brödraskapet från t.ex. den Islamiska Staten (IS), som ju redan med brutala medel deklarerat en islamisk stat”, skriver forskarna Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani i en rapport.

”Men även muslimska brödraskapet betonar att individen ska underordnas staten och att slutmålet är en stat baserad på sharia och där jihad, i betydelsen heligt krig, måste användas”, lägger rapportförfattarna till och pekar på att Muslimska brödraskapet hela tiden tagit avstånd från Väst och västligt inflytande.

Bland de andra organisationerna som bjöds in märks Islamiska Shiasamfunden, som av flera olika källor pekas ut som den iranska islamiska diktaturens bas för sin fientliga verksamhet i Sverige.

Iranska regimen har alltså ett center/moské i Stockholm, Imam Ali Islamic Center. Det används som bas för den islamistiska regimens verksamhet i Sverige. Och vi finansierar det med våra skattepengar. Stoppa bidragen, stäng centret & skicka, som Tyskland gjorde nyligen, ut imamen. https://t.co/8GvWa4F3gq

— Ardalan Shekarabi (@shekarabi) November 10, 2022