Den statistik som Folkhälsomyndigheten för över döda i covid inbegriper alla med en covid-diagnos som avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I vissa fall kan med andra ord personer som dör av helt orelaterade orsaker, till exempel en olyckshändelse, komma att inräknas bland de covid-döda.

Därför använder sig forskarna även av andra mått på hur svårt en pandemi drabbar en befolkning. I den vetenskapliga litteraturen försöker man bland annat mäta förlorade levnadsår och samlad sjukdomsbörda. Dessa mått kan dock vara svåra att beräkna och kräver sin tid. Det gäller särskilt den samlade sjukdomsbördan, vilken inkluderar effekter på långtidssjuka, men det finns skäl att tro att de är betydande för covid. Ett flertal studier har uppskattat att en person som dör i covid i genomsnitt förlorar mer än 10 levnadsår. 

Ett annat exempel på ett sådant mått, vilket också är lättare att jämföra med Folkhälsomyndighetens siffror, är den så kallade överdödligheten. Det vill säga hur mycket dödligheten sticker ut ett år, jämfört med ett medelvärde åren dessförinnan.

Prelimära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att 97 164 svenskar dog förra året. Det ska jämföras med åren 2015–2019 då i snitt 90 962 personer dog varje år. Det dog alltså 6 202 fler svenskar år 2020, jämfört med “vanligt”. 

–Lite slarvigt kan man säga att det är de som hade levt nu om covid inte hade funnits, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB.

Fler dödsfall

Han poängterar att siffran över hur många som dog förra året fortfarande är preliminär och kommer, med all sannolikhet, att skrivas upp med 300–700 personer på grund av eftersläpning av registreringen. Först den 22 februari låses befolkningsstatistiken över förra året slutgiltigt, berättar han.

Eftersläpning är ett problem som både påverkar både den preliminära befolkningsstatistiken och Folkhälsomyndighetens statistik över covid döda. Ofta registreras inte dödsfall i statistiken förrän efter flera veckor. Ju längre tillbaka i tiden dödsfallen ligger, desto mindre är därför problemen med statistiken. 

Enligt den befolkningsstatistik för första halvåret 2020 som SCB publicerade i mitten av augusti, var överdödligheten under årets första sex månader 4 663 personer. För samma period rapporterar Folkhälsomyndigheten 5 482 avlidna i covid. 

Skillnaden mellan Folkhälsomyndighetens siffror och överdödligheten var alltså betydligt mindre under första halvåret. Då ovanligt många dör av covid för tillfället beror det ökade gapet mellan de två måtten på en kombination av eftersläpning och att relativt färre dog av andra orsaker än covid jämfört med normalt under det andra halvåret 2020 än det första. Exakt hur stor överdödligheten i Sverige var 2020 kommer alltså inte att stå klart förrän i slutet av februari.

Förra året dog alltså minst 97 164 personer i Sverige, enligt SCB:s preliminära siffra. Det är ovanligt många. För att hitta ett år då nästan lika många dog måste vi gå ända tillbaka till 1993 då 97 008 dödsfall registrerades.

Att göra historiska jämförelser som dessa kan dock vara mycket vanskligt, påpekar Linus Garp.

– Det är jättesvårt, eftersom befolkningen ändras hela tiden. Inte bara folkmängden utan också dess sammansättning. Det finns de som tycker att vi inte ens bör jämföra med de senaste fem årens dödstal, eftersom folkmängden ökat. Det stämmer, men eftersom den ändrats mest på grund av invandring, så har gruppen riktigt gamla, det vill säga de som påverkats mest av pandemin, inte ändrats lika mycket, säger han.

Inget rekordår

För om folkmängden tas i beaktande dog 1,1 procent av Sveriges befolkning år 1993, att jämföra med “bara” 0,9 procent förra året, pandemin till trots.

– Vi har en mycket lägre basdödlighet nu än vad vi hade för bara några år sedan. En mycket mindre andel av befolkningen dör nu jämfört med tidigare. Man behöver bara gå 20 år tillbaka i tiden för att det ska finnas en skillnad. Vi förväntas leva längre i dag, säger Linus Garp.

Men inte ens i absoluta tal är 2020 något rekordår. “All time high”, åtminstone sedan mätningarna började 1749, är år 1773 då 105 139 svenskar dog eller motsvarande 5,3 procent av befolkningen. Orsaken till detta var missväxt i kombination med en dysenteriepidemi som skördade många människors liv. Därefter kommer år 1918 med 104 591 dödsfall (spanska sjukan) och sedan år 1857 då 101 491 personer dog, främst av dysenteri och kolera.

– Det var mycket större variationer förr, från år till år. Samhället var mycket mer sårbart. Det var egentligen först under 1950-talet, då vaccinationer och annat minskade dödligheten, som det började stabiliseras, säger Linus Garp.

TEXT: Bulletin/Johan Nilsson/TT

FAKTA | Räkna med döden

I Sverige förs statistik över hur många som avlider till följd av covid-19 i två olika register. Det sker dels genom Folkhälsomyndighetens “snabbstatistik”, dels Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag-fredag, hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som avlidit av helt andra orsaker, komma att registreras.

Socialstyrelsens dödsorsaksregister har sammanställts varje år sedan 1961. Detta register omfattar de dödsorsaksintyg som sjukvården är skyldiga att skicka in senast tre veckor efter dödsfallet. Det ska skrivas av en legitimerad läkare och ange “terminal dödsorsak” samt bakomliggande orsaker/sjukdomstillstånd. Men inte ens detta register kommer att kunna säga exakt hur många som avlidit på grund av viruset under coronapandemin.

Det mest tillförlitliga sättet är att studera den så kallade överdödligheten. Det vill säga att jämföra det totala antalet dödsfall under en viss period, med ett genomsnitt för tidigare år.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen