Demonstrationerna i Iran börjar närma sig sin tredje vecka. Under de stora demonstrationerna som bland annat påverkats av ett tapp i valutan, har omvärlden kunnat läsa om offentliga avrättningar, nedsläckt internet, ramsor om att återinföra shahen och amerikanska hot om intervention.

Fredrik Malm (L) har suttit i riksdagen sedan 2006. Han är för tillfället ordförande i utbildningsutskottet men har under lång tid arbetat med internationella frågor och bland annat varit ledamot i utrikesutskottet. För tillfället sitter han även i utrikesnämnden.

Malm har under lång tid följt utvecklingen i Iran och säger att dödssiffrorna som rapporterats under de senaste veckorna varit fruktansvärda. Han hoppas på ett regimskifte men säger att det till stor del hänger på vad USA:s president Donald Trump gör.

– Den regimen som iranierna försöker bli av med är beväpnade till tänderna för att behålla landet. Den har som yttersta mål att överleva. Den är beredd att till vilket pris som helst behålla makten i landet samtidigt som befolkningen är obeväpnad, säger Fredrik Malm till Bulletin och fortsätter:

– Eller ett annat scenario skulle vara att det blir någon slags implodering. Alltså att säkerhetsstyrkor vänder sig mot regimen och att det sker en slags förveckling inom den islamiska regimen. Men det har vi ju inte riktigt sett ännu.

Vad USA och EU göra

Malm tror inte att USA skulle gå in med trupper i Iran. Däremot säger han att USA skulle kunna förändra saker till demonstranternas fördel om de agerar militärt. Han poängterar samtidigt att USA under Trumps ledning varit väldigt oberäkneliga.

– Donald Trump är ju ganska oberäknelig också, för oss. Han kan ju säga en sak och sen ganska kort därefter svänga så det är ju väldigt osäkert. Det är mycket möjligt att USA kommer agera ordentligt mot iranska regimen men det är också möjligt att de praktiskt taget inte kommer göra någonting.

Det svenska politiker kan göra för att stödja Iran är framför allt genom EU, enligt Malm. Han säger att det ibland kan bli lätt för länder att gömma sig bakom EU och därför uppmanar han svenska politiker att vara steget före unionen genom att bland annat bilda allianser med andra medlemsstater kring den iranska frågan.

– Man kan göra mycket mer än vad man gjort. Man kan sätta hårdare press, man kan lista IRGC, Islamiska revolutionsgardet, till exempel som en terroristorganisation. Gör man det har man mycket större möjligheter att slå mot deras finansiella enheter.

Malm föreslår även att EU tillämpar en mer restriktiv hållning på det som kallas för dubbla användningsområden. Han säger att det handlar om saker Iran på pappret köper in för civil användning men som sedan används av staten. Exempel på det kan vara teknik som används för övervakning eller fordon som köps in.

Framtiden med Pahlavi

Den tidigare shahens son, kronprins Reza Pahlavi, har av många setts som en naturlig ersättare till ayatollah Ali Khamenei. Men det är inte förrän den senaste tidens demonstrationer som en stor del av det iranska folket börjat skandera slagord om att inrätta en ny shah.

– Det visar ju hur otroligt svag den här regimen är ideologiskt, att människor skanderar slagord för den regim som störtades efter protester tidigare. Det säger verkligen någonting om hur långt den här nedåtgående spiralen i Iran har gått.

Malm säger att ett viktigt huvudfokus för iranska folket kommer vara att få bort den islamska regimens inflytande i landets institutioner. Han säger att eftersom Iran består av många folkgrupper så är det viktigt att skapa nya institutioner på ett inkluderande sätt.

– Men det klart att Reza Pahlavi är en av de tyngsta aktörerna inom oppositionen och han har ju fått ett starkare stöd de senaste åren, det är ju helt uppenbart.

Slutligen, tror du att vi kan se ett regimskifte inom de närmaste åren?

– Det är så otroligt svårt att svara på det. Det beror ju dels på hur den iranska regimen agerar, det beror på hur USA, hur EU och även Israel agerar. Och hur pass uthållig befolkningen är. Men det är mycket möjligt att den här regimen faller nästa vecka eller att den faller om tre år eller att den sitter kvar.

– Jag är däremot mer optimistisk därför att regimen är avsevärt försvagad. Dels av de här protesterna men framför allt av tolvdagarskriget mot israelerna i somras.