På tisdagen dömde Malmö tingsrätt den rikskände koranbrännaren Rasmus Paludan till fyra månaders fängelse och 20 000 i skadestånd till en person för förolämpning och två fall av hets mot folkgrupp.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk till domen vad det gäller ena punkten om hets mot folkgrupp, då han menar att tingsrätten ”tänjer och drar i hetsbestämmelsen så att den träffar religionskritik”.

– Det Paludan läggs till last att han sagt vid det här tillfället, det handlar mest om lite trista och tradiga uttalanden om Muhammed och hans leverne, säger Funcke till Bulletin och fortsätter:

– Paludan ger sig ju på religiösa urkunder och religiösa ledare långt tillbaka i tiden, och det måste man få göra, även om man kan tycka att han är plump och vad det nu kan vara. Men tingsrätten den lilla kullerbyttan att man tolkar de här yttrandena som att han indirekt ger sig på personer som bekänner sig till islam.

– En sådan långtgående tolkning är enligt mitt förmenande inte förenligt med den syn på yttrandefriheten som vi har i Sverige, utan ska det vara högt i tak och han ska naturligtvis bedömas utifrån sina yttranden och inte hur det tolkas av personer som indirekt känner att de blir kränkta eller sårade.

Funcke är även kritisk till att Paludans koranbränning, som inte anses bryta mot lagen, ändå nämns i domen.

– Det hör inte hemma i det här sammanhanget, utan det borde man lämnat utanför och bara nöjt sig med att konstatera att koranbränning i sig inte är nog med att straffbelägga, utan det är bara hans yttranden som ska bedömas.

Funcke vill inskärpa att han inte har några invändningar mot att Paludan fälls för förolämpning samt för ena fallet av hets mot folkgrupp.

– Där pekar han explicit ut flera folkgrupper som att de ska vara kriminella etc. Så som lagstiftningen är utformad idag så utgör ju det där missaktning, sedan kan man ju disktuera var gränserna ska gå, men enligt gällande rätt gör jag den bedömningen.

– Likadant när det gäller förolämpningen, det var en ganska långt gående form av trakasserier emot personen, att han skulle åka hem, som jag tror Paludan upprepar 35 gånger.

Vad innebär det för svensk debatt om domen mot Paludan skulle ligga fast?

– Risken är att man blir allt för försiktig när det gäller att kritisera religion, religiösa seder, ritualer och religiösa urkunder, att det blir ett långt steg tillbaka till det vi hade före 1970, då man inte fick kritisera religion eftersom det kunde uppfattas som kränkande hos de som bekände sig till ett samfund eller en viss religiös lära. Det är den fara jag ser om den är domen skulle stå sig.