Förortsdialekt kan bli ett hinder för den som söker jobb. Närmare fyra av tio chefer uppger att talsättet ger ett sämre intryck i anställningsintervjun, enligt en ny undersökning.
Bakom siffrorna ligger fördomar, menar Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, som genomfört undersökningen tillsammans me PwC Sverige, vilket SVT rapporterat om.
– Det är fördomar helt enkelt, säger han till SVT.
Samtidigt säger nästan nio av tio företag att de baserar sina anställningar på kompetens och erfarenhet.
Religiösa attribut spelar också roll
Sex av tio chefer uppger att klädsel eller symboler kopplade till tro eller kultur ger ett negativt intryck. Mellan trosriktningarna finns en tydlig skillnad: muslimsk tro uppges påverka negativt av nära fyra av tio chefer, medan motsvarande andel för kristen och judisk tro stannar kring en av tio.
Abdirahman kopplar mönstret till hur förorten skildras, där talsättet associeras med kriminalitet och sociala problem.
– Här handlar det om att inte lägga skulden på alla, säger han till SVT.
Det enskilda drag som väger tyngst negativt i intervjusituationen är bristfällig svenska, enligt rapporten. Andelen företag som uppger att de arbetar aktivt med mångfald har samtidigt ökat något jämfört med året före, från drygt och femtedel till en fjärdedel.
