Gästkrönika: Den svenska ensamhetens anatomi

Sverige har aldrig fött så få barn, och ekonomiska incitament gör inte längre någon skillnad. Nu behövs en nationell dejtingplattform med BankID under Försäkringskassans överinseende, skriver Olle Björklund.
Staten lärde sig hålla människor vid liv på egen hand. Apparna lärde sig hålla dem ensamma. Den svenska modellen skapade goda förutsättningar för individens överlevnad, men har monterat ned mekanismerna för mänsklig reproduktion.
Enligt SCB har den totala fruktsamheten sjunkit till 1,42–1,43 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan mätningarna började 1751. Fruktsamheten är idag lägre än under 1700-talets hungersnöd och krig. SKR varnar för att var tionde förskola kan tvingas stänga. Demografen Gunnar Andersson vid Stockholms universitet påpekar att unga i stor skala skjuter upp eller helt avstår från barn. Det är en tektonisk förskjutning som inte löses med mer välfärdsstöd. Vad gick fel i ett kungarike med 480 dagars föräldraledighet?
Roten till problemet ligger i ideologin. På 1970-talet lanserade Socialdemokraterna manifestet Familjen i framtiden. Kärnan var den svenska teorin om oberoende: kvinnan skulle vara ekonomiskt oberoende av mannen, de äldre av sina barn och de vuxna barnen av sina föräldrar. Staten blev den universella partnern för varje medborgare.