Enligt Åklagarmyndighetens statistik har redan 19 fall av bevistalan registrerats under årets första kvartal – en takt som pekar mot en fördubbling jämfört med fjolårets rekordnotering.

– Det är fortfarande få individer men ändå ett mycket, mycket allvarligt problem, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, till SVT.

Ett exempel SVT tar upp är mordet i Skurup förra året där fyra 14-åringar pekats ut som gärningsmän och medhjälpare. Eftersom de är under straffmyndig ålder döms de inte till straff, men skuldfrågan prövas ändå genom bevistalan.

Barn utnyttjas av kriminella nätverk: ”Hänsynslöst”

Lagändringen 2023 innebär att åklagare nu mer eller mindre är skyldiga att väcka bevistalan om vissa villkor uppfylls, vilket förklarar en del av ökningen. Men det är inte hela sanningen, menar kammaråklagare Maria Franzén.

– Det är också så att barn under 15 år i allt större omfattning involveras i allvarlig brottslighet, så det är nog en kombination, säger hon till SVT.

Sarnecki påpekar att ungdomsbrottsligheten i Sverige generellt har minskat i flera decennier, men problematiken har förändrats:

– Så de blir färre men värre, kan man säga. Och det beror ju på gängens nya taktik att helt hänsynslöst lura och utnyttja de här barnen för sina egna ändamål, säger han till SVT.

Danmark prövade sänkt straffålder

Trots att en utredning nyligen föreslagit att sänka straffåldern till 14 år under vissa omständigheter, är Sarnecki tveksam. Han refererar till erfarenheter från Danmark.

– Man provade det i Danmark, men efter att en utredning visat att brottsligheten snarare ökade än minskade så höjde man åldersgränsen igen, säger han till SVT.

Han föreslår istället riktade åtgärder mot barnen och deras familjer samt mot gängens toppskikt.

– Men vår situation är tämligen unik i Europa, och väldigt komplicerad. Så det är inte lätt att hitta rätt åtgärder, säger Jerzy Sarnecki.