I dagarna uppstod en kontrovers kring SSAB som inte hade någonting att göra med ståltillverkning. Istället handlar det om julhälsningar. Företaget spred ett mejl som var menat att vara internt, men som såklart läcktes. I mejlet uppmanade de sina anställda att inte önska varandra ”God jul”, utan istället ”God helg”, för att på så vis vara mer inkluderande.

Till att börja med: Det är i sak inget fel att önska någon ”God helg”, och det är det inte heller någon som tycker. Problemet är att det rör sig om ett direktiv där den vanligaste och mest traditionellt svenska julhälsningen förbjuds. I alla företagsdirektiv, även de som är vänligt formulerade, finns det mellan raderna hot om repressalier mot de anställda som inte följer direktivet. Det handlar inte om ”God helg”, utan om ett tvingande direktiv kring anställdas språk, som går långt bortom krav på allmän professionalism.

Detta är dessutom ett i högsta grad importerat kulturkrig. I engelskspråkiga länder heter jul som bekant Christmas, ett ord som direkt påminner på högtidens kristna rötter. På spanska heter den Navidad, från latinets ord för födelse, vilket härrör från Jesu födelse. Det svenska ordet ”jul” har däremot inga religiösa kopplingar överhuvudtaget. De i allra högsta grad hedniska vikingarna hade också julfirande.

Man kan också ifrågasätta varför svenskar är den enda grupp som ständigt och i alla aspekter av sin kommunikation förväntas vara inkluderande. I år inföll Ramadan samtidigt som den senare delen av den kristna påskfastan, som observeras av katoliker och ortodoxa. Mig veterligt gick inget mejl ut till muslimska anställda som påminde dem om att inte önska någon en ”Ramadan mubarak” för att inte kränka någon som istället observerade quadragesima.

Ännu vansinnigare är att det inte finns några konkreta bevis på att icke-kristna minoriteter stör sig på julfirande och julhälsningar. I Storbritannien gick till och med landets största organisation för brittiska muslimer, Muslim Council of Britain, ut med en kampanj som syftade till att övertyga vänsterliberala britter om att det var helt okej att säga ”Merry Christmas” och att de absolut inte ville att någon skulle använda muslimer som ett slagträ för att avskaffa julfirandet. Säkerligen finns det enstaka extremister som stör sig, men det är snarare dessa extremister som är intoleranta – inte de 99 procent som antingen själva firar jul, eller åtminstone tycker att julfirande är helt okej.

Om det nu inte är muslimer, judar eller några andra som kräver ”God jul”-förbud i SSAB, vilka är det då? Vart kommer kravet ifrån? Svaret är, med allra största sannolikhet, HR-avdelningen. En gång i tiden hade Human Resources en viktig funktion för att lösa konflikter på arbetsplatsen och, såklart, säkerställa att all administration kring löner och ledigheter gick till som det skulle. Idag har HR-avdelningarna växt till monstruösa interna maktspelare, mycket på grund av att den anställde som klagar på HR riskerar repressalier från just HR.

Nästan allt det nödvändiga jobb som HR utför är idag redan automatiserat. Lönesedlar måste inte skrivas en för en på skrivmaskin, och behöver faktiskt inte ens skrivas ut. Datasystem loggar automatiskt ledighet och beräknar hur många lediga dagar varje anställd har kvar.

Kvar blir en personalstyrka som utför det David Graeber döpte till ”Bullshit jobs”, jobb som egentligen inte har något syfte och där de anställda för att rättfärdiga sin existens ofta måste ”hitta på” arbeten att utföra och problem att lösa, även där inga problem finns.

Sedan mejlet med ”julhälsningsförbudet” läckte har många menat att det är en storm i ett vattenglas. Om detta hade rört sig om en frisörsalong hade jag varit benägen att hålla med. Men SSAB är ett delvis statligt bolag som är huvudansvarig för landets stålförsörjning, en särskilt viktig industri i orostider. Att en organisationskultur fostras där amerikanska wokepåhitt riskerar att driva bort kompetenta medarbetare är en nationell angelägenhet.

SSAB:s aktiekurs har i år fallit med en tredjedel, och bolaget har redan flaggat för nedskärningar. Mitt tips till VD Johnny Sjöström är att börja med HR-avdelningen, och konfrontera den interna kultur som lett till detta PR-fiasko. Om han inte är kapabel till det så borde kanske SSAB ledas av någon med starkare hand.