TikToks vara eller inte vara är en vid det här laget en lång och för de flesta ganska bekant följetång. Den kinesiska sociala media-appen, i vilken användarna laddar upp korta videoklipp, har i flera år varit kontroversiell. Under Donald Trumps första mandatperiod planerade han att förbjuda appen, även om han tycks ha svängt något sedan dess. Av Kina framställs ”hetsjakten” på TikTok som obefogad och (möjligen) rasistisk: Vad kan vara mer harmlöst än ungdomar som laddar upp tokiga dansvideor? Ganska mycket, är svaret.

TikTok började, som de flesta liknande appar, med ren underhållning: Korta filmer som lätt blev beroendeframkallande, om allt ifrån smink till matlagning och uteliv. Under de senaste åren har TikTok växt ifrån detta. Idag är appen en plattform för politisk aktivism i minst lika hög utsträckning som Facebook och X (Twitter).

Denna utveckling har skett trots att appen är ett sällsynt dåligt forum för politisk dialog. Redan när Twitter började ersätta bloggarna som dominerat under 00-talet (minns ni dem?) så varnade många för att sajten var ett dåligt forum för politik: I ett blogginlägg kunde en politiker, eller politiskt intresserad person, lägga ut texten. Blogginlägg kunde vara nästan hur långa som helst, vilket gav möjlighet för skribenterna att både lägga fram flera argument och bemöta förväntade motargument på ett sakligt sätt. Det var också lätt att ange källor genom hyperlänkar.

Twitterinlägg kunde däremot bara vara 140 (numera 280) tecken, och på det utrymmet är det svårt att riktigt utveckla ett sakligt, mångsidigt politiskt resonemang. På 140 tecken finns det inte plats att sakligt bemöta varandra, utan det slutar mest med korta, yxiga argument, slagord och förolämpningar. (Föregående mening är exakt 140 tecken).

Även de smartaste tänkarna framstod inte sällan som lågpannade troglodyter på Twitter, eftersom formatet inte alls tillät dem att glänsa. När bloggarna dog så dog också källhänvisningarna som läsare kommit att förvänta sig av bloggarna: Eftersom Twitter inte tillät hyperlänkar, och antalet tecken var begränsade till 140, så var det plötsligt svårt att ange källor. Gradvis slutade läsare att förvänta sig källor utöver den klassiska ”Trust me, bro”.

TikTok har gjort problemet ännu värre. Formatet med korta videoklipp gör sig om möjligt ännu sämre för att lägga ut texten om ämnen, och gynnar istället de som med chockerande påståenden, argument och grafiska klipp kan fånga användares uppmärksamhet i sextio sekunder. Detta har särskilt blivit ett problem under den pågående konflikten i Israel.

Hur kommer Kina in i bilden? Det TikTok du som svensk får se är inte det TikTok kineserna får se när de använder sin lokala version av appen (Douyin), där algoritmerna promotar bildande kanaler för att den huvudsakligen unga målgruppen ska lära sig saker utöver dansrutiner.

Via algoritmerna påverkar Kina också den politiska debatten. Ungdomar som har TikTok som sin främsta källa för politisk information kommer aldrig få veta vad som hände på himmelska fridens torg 1989, eller vilka brott Kina i detta nu begår mot uigurerna. Inte heller kommer de att förstå varför Taiwan har rätt till självständighet. All sådan ”desinformation” censureras hårt i syfte att västerländska ungdomar ska komma att se positivt på regimen i Beijing.

Även i konflikten mellan Israel och Palestina har både Kina och TikTok valt sida. Efter sjunde oktober var Kina ett av få länder som vägrade fördöma Hamas’ attack. Det är knappast någon tillfällighet att TikTok snart översvämmades av pro-palestinskt innehåll, och att TikTok blivit den främsta plattformen där Palestinaaktivister i västvärlden organiserar sig och sprider sin propaganda. Kina har tidigare ertappats med att ha skapat fejkkonton på andra sociala plattformar som Facebook för att sprida regimpropaganda. Oddsen att deras egen plattform inte utsätts för politisk styrning måste bedömas obefintliga.

Någon tänker kanske att det inte spelar någon roll om Kina får ungdomar att hata Israel, att det inte berör oss. Betänk dock att Kina kan använda sin makt även i inrikespolitik: Skulle Kina inför valet 2026 bestämma sig för att en socialdemokratisk regering skulle gynna deras intressen, så kan man via algoritmerna se till att unga svenskar på TikTok matas med negativa stories och ren desinformation om den sittande regeringen. På samma sätt kan man bedriva opinionsbildning på TikTok om Sverige skulle börja överväga att erkänna Taiwan.

Mycket av diskussionen om TikTok har handlat om de rent obscena mängder data som appen samlar in om sina användare, och hur detta kan bli en säkerhetsrisk om till exempel en person som jobbar inom underrättelsetjänsten eller försvaret har appen på sin telefon. Många känsliga myndigheter i flera länder tillåter inte längre att anställda har TikTok.

Det främsta problemet med TikTok är dock inte den information appen samlar in, utan propagandan som appen matar sina användare med. Det var illa nog när Twitter ersatte bloggarna. Vi kan inte tillåta att det politiska samtalet flyttas över och förs i form av löjliga danser på en Beijing-kontrollerad plattform. Det är dags att förbjuda TikTok.