Svenskar kan inte rösta i USA-valet, åtminstone inte utan att fuska. Men det hindrar oss inte från att ha starka åsikter om de två kandidaterna, och det kommer inte heller att hindra de två kandidaternas politik från att ha stor effekt på oss. Vem bör vi alltså hålla tummarna för den 5 november? John Gustavsson kommer med råd, men inga svar.
Vem bör man som svensk hålla på i USA-valet? Med bara några dagar kvar är det dags att bestämma sig om man inte redan gjort det, så man vet om man ska vara nöjd eller missnöjd på onsdagsmorgonen då vi förhoppningsvis har ett resultat. Här är tre argument för de båda sidorna från ett svenskt (höger)perspektiv:
Kamala Harris
-
Stödet för Ukraina. Det kommer att bli oerhört svårt för Europa att hålla Vladimir Putin stången utan USA:s stöd. Donald Trump och hans vicepresidentkandidat JD Vance har gjort det väldigt tydligt att de anser att stödet till Ukraina varit bortkastat och att USA borde pressa Ukraina till fredsförhandlingar.
Harris å sin sida vill upprätthålla stödet till Ukraina så länge som krävs. Chanserna att nå en fred på för ukrainskt (och europeiskt) fördelaktiga termer ökar definitivt om Ryssland vet att USA även de kommande fyra åren kommer att villkorslöst stödja Ukraina. -
Handelskrig. Donald Trump vill införa tullar på 20 procent på alla importer. Detta inkluderar EU:s exporter till USA. Nästan en tiondel av Sveriges varuexport gick förra året till USA. EU skulle i sin tur utan tvekan hämnas med egna tullar, vilket skulle göra alla amerikanska varor dyrare. Bara att USA river upp alla existerande handelsavtal för att ensidigt införa massiva tullar skulle leda till globalt ekonomiskt kaos.
-
Harris kommer att ha svårt att få något gjort. Oavsett vem som vinner presidentvalet, så är det i princip klart att Republikanerna kommer att vinna senatsvalet. Det är också sannolikt att Republikanerna vinner representanthuset, även om Trump skulle förlora presidentvalet. Utan en majoritet i senaten och (kanske) representanthuset så kommer Kamala Harris tvingas till kompromisser och eftergifter för att få något gjort. Även om Harris är vänsterradikal så lär den politik hon i praktiken kan genomföra som president inte vara det.
Donald Trump
-
Invandringspolitiken. Antagligen kommer Trump inte lyckas utvisa tiotals miljoner illegala invandrare, och det är tveksamt om det ens vore en bra idé. Hans invandringspolitik är dock överlag betydligt bättre än Harris. Att USA bidrar med ett klarsynt globalt ledarskap i migrationsfrågor ska inte underskattas.
-
Etablissemangskritik och ”wokeism”. En förlust för Donald Trump skulle vara en seger för det vänsterliberala politiska etablissemanget, åtminstone på kort sikt. Donald Trump representerar en ”outsider”-politik, och vad man än tycker om karln så behöver politiken på båda sidor av atlanten fler outsiders som vågar ta bladet från munnen.
-
Stödet för Israel. Få människor tror på allvar att Kamala Harris bryr sig särskilt om Israel, och inom Demokraterna finns nu många som helt vill överge, eller kraftigt begränsa, USAs stöd till den judiska staten. Detta kanske inte låter som en svensk angelägenhet, men ett sårbart Israel ökar risken för ett verkligt storkrig i mellanöstern. USA skulle säkert klara sig, men Europa skulle under ett sådant scenario kunna få miljontals asylsökande. Om Harris är bättre när det gäller Ukraina, så är Trump istället bättre när det kommer till Israel.
