Nere i källaren i ett av 50-talshusen på Mellanheden i Malmö är det instängt och lågt i tak, med luftventiler i metall på väggarna. Här ska 89 människor få plats om flyglarmet går.

Peter Ahlberg, fastighetschef på Malmös kommunala bostäder (MKB), tar tag i en stadig uppställd skyddsrumsdörr.

– När Ukraina invaderades blev det jättemycket frågor om skyddsrum. Ett par gånger i veckan får vi fortfarande frågor, säger han.

– Skulle här komma 95 personer så är det ju inte så att man kastar ut dom andra. Man får ju samsas om utrymmet.

Strax innanför entrén med luftinsläpp står rader med cyklar – och en cykelvagn fullproppad med gamla grejer och tvättmedel.

Peter Ahlberg skakar på huvudet.

– Hm, nej... Kanske inte okej med en hel vagn stående såhär.

Gemensamt ansvar

Skyddsrummen i bostadsområdet kontrollerar MKB själva ordentligt en gång om året. Dessutom tittar personal till utrymmena nästan dagligen, tillägger fastighetschefen – i jakt på skräp och skrymmande föremål.

Att ställa in cykeln går bra, så länge skyddsrummet snabbt kan göras i ordning vid krigsfara.

– Då har vi upp till två dygn på oss att tömma allt. Då menar jag allt! säger Peter Ahlberg bestämt och pekar.

– Då ska cykelstället här ut. Hjälps man åt är ändå 48 timmar ganska lång tid.

Om kriget kommer är det nämligen gemensamt ansvar som gäller. Du eller din granne kan bli den som får det svåra uppdraget att fördela plats när flyglarmet går. Även om det finns skyddsrum i hus där man bor kan man knappast räkna med en plats.

– Det tror jag inte alla vet, men det är faktiskt så är att skyddsrummen inte bara är för dem som bor här, understryker Peter Ahlberg.

– Går du förbi det här skyddsrummet – även om du bor nere i city – så går du in här.

Tusentals gamla rum

Landet har omkring 65 000 skyddsrum, men inte på alla orter – och bara runt sju miljoner invånare får plats.

Helt i sin ordning, enligt Anders Johannesson, som är enhetschef för skyddsrum på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Skyddsrum är inte det enda sättet att skydda befolkning. Initialt kommer vi utrymma området – evakuera. Då försvinner många människor som inte tar plats i något skyddsrum.

Behöver alla orter ett skyddsrum?

– Nej. Det är svårt för oss svenskar att tänka på om det blir krig, men om vi tittar på Ukraina: Vissa orter utsätts, andra kommer aldrig ifråga för krigshandlingar, då det är ointressant för dem som anfaller.

Hur väl rustade våra gamla skyddsrum är kan vi snart få veta. På regeringens bord ligger förslag om att låta MSB kontrollera landets samtliga skyddsrum på fem år. Det lär finnas brister – allt beror på hur ansvariga fastighetsägare skött det, säger Anders Johannesson.

– Men i grundkonstruktion är det stadig betong, extra tjocka väggar och tak med stadig plåtdörr. En sådan konstruktion är oförändrad över tid, det ska mycket till för att det ska ta skada.

De flesta har många år på nacken.

– Nu har Sverige inte byggt nya skyddsrum sedan 2002. Med facit i hand var det inget bra beslut.

Toaletten – en tunna

I en annan källare på Mellanheden står ett tjugotal trätunnor uppstaplade i ett hörn.

Det är toaletter som flera hundra människor ska få dela på i bostadsområdets skyddsrum, förklarar fastighetsansvarige Peter Ahlberg och håller upp tillhörande toasits.

– Jo, det är spartanskt. Men tänk ett krisläge och nöden kallar, då är man nog rätt tacksam ändå.

Bredvid ligger gamla oanvända luftfilter, verktyg och en rejäl handvev som tillhör ett av skyddsrummens ventilationsanläggningar prydligt uppradade. Den mesta utrustningen här är minst 50 år gammal och troligtvis äldre än så.

– Ja, skyddsrummen är gamla och då får det vara gamla saker som passar till dem.

Om larmet går – vad bör man tänka på?

Förbered dig på viss kyla och timmar utan vare sig mat eller andra förnödenheter, råder Peter Ahlberg.

– Man sitter på golvet för här är inga stolar eller bord, det ingår inte i skyddsrumsmaterialet.

– Jag hade personligen tagit med mig en filt. Och vatten, något kaloririkt, toalettpapper och mediciner.