Första försöket misslyckades. Hur det går med politikernas andra försök att skärpa straffet för mord, så att fler döms till livstids fängelse, får vi snart veta. Inom kort kommer Högsta domstolen med sin första dom i ett mordfall, sedan den nya lagstiftningen infördes för ett år sedan.
Mannen beskriver det som att ”det slog slint” för honom. Han var hemma hos ett par bekanta i Västerås en februaridag förra året, för att leta efter en saknad telefon. Han fick för sig att någon av dem hade tagit den och blev så arg att han tog fram en kniv och skar en av sina bekanta över halsen. Vittnen, bland andra offrets hustru, har berättat om hur den knivskurne mannen fick panik och dödsångest och tingsrätten kallar förloppet fram till döden som ”utdraget och utomordentligt plågsamt”.
I tingsrätten dömdes mannen till livstids fängelse för mord. Hovrätten ändrade straffet till 18 års fängelse, med hänvisning till att det också fanns vissa förmildrande omständigheter i fallet.
Oftare livstid
Där hade det här ärendet kunnat nå sin juridiska ände, det gör mordmål i de allra flesta fall. Men riksåklagaren begärde – och fick – prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD). Det finns nämligen ett behov av vägledning för landets domstolar kring hur de ska döma i fall som detta. För månaden före knivskärningen i lägenheten i Västerås så ändrades mordlagstiftningen.
– Kort och enkelt sammanfattat kan man säga att den politiska viljan är att fler personer som fälls för mord ska dömas till livstids fängelse, säger Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.
Detta är inte första gången som politikerna har försökt skärpa straffet för mord, så att livstids fängelse utgör normalpåföljden. Men senaste gången det skedde, 2014, slutade det i ett magplask. Den nya lagtexten fick underkänt när HD prövade den – motiven med lagändringen saknade täckning i texten, ansågs det.
– Vill man vara tydlig kan man säga att regeringen helt enkelt klantade till sig i lagstiftningsprocessen, och utformade en lagtext som inte överensstämde med det man ville, säger Dennis Martinsson.
Därmed skulle samma praxis som tidigare gälla, konstaterade domstolen då. Det vill säga 14 års fängelse som normalstraff för mord. Finns förmildrande omständigheter drar man ifrån, finns försvårande lägger man till år. För de allra allvarligaste fallen skulle livstids fängelse gälla.
”Särskilt hänsynslös”
Nu är en förändring av praxis nära. I mitten av januari i år hölls förhandlingen om Västeråsfallet i Högsta domstolen, där den nya versionen av mordlagen för första gången prövas av högsta instans.
– Eftersom lagstiftaren sänkt tröskeln behöver Högsta domstolen klargöra vad som är utgångspunkten nu – är det ett tidsbestämt straff eller är det livstidsstraff som ska vara det normala för mord, säger Martinsson.
I den nya versionen av lagen står bland annat att det strängaste straffet kan bli aktuellt om gärningen inneburit svårt lidande för offret, om den syftat till att främja eller dölja annan brottslighet eller ”annars varit särskilt hänsynslös”. Det sistnämnda syftar exempelvis på om brottet har utförts i offrets hem eller att närstående till offret blivit vittnen. Dennis Martinsson ser inga problem med otydlighet den här gången:
– Jag har svårt att se att HD nu skulle säga att det finns samma problem att tillämpa den nya mordparagrafen. Det finns inte ens på kartan.
”En pingismatch”
Ännu ett mordmål väntar på sin prövning i högsta instans. Det handlar om en kvinna i södra Sverige som knivhögg en man till döds och är ett ärende som mer kan sägas befinna sig i de nedre delarna av den nya straffskalan.
Även om Högsta domstolen nu kommer med två principiellt viktiga beslut och sätter ner foten i frågan, kommer diskussionen om vad som är ett rimligt straff för mord att fortsätta, tror Dennis Martinsson:
– Det har nästan varit som en pingismatch mellan HD och lagstiftaren om straffet för mord i över ett decennium. Innebär prövningen av de här två fallen slutpunkten? Jag tror faktiskt inte det, jag tror att det kommer att fortsätta diskuteras. Oavsett vad HD säger, kan vi räkna med att det längre fram kommer nya krav på ändringar.
TEXT: Erika Nekham/TT
FAKTA| Så ändrades lagen
Tidigare gällde: ”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid.”
Den nya lagtexten lyder: ”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Som skäl för livstids fängelse ska det särskilt beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös.”
Lagändringen bedöms leda till att mord som tidigare lett till fängelse i 15 - 18 år i stället kommer att bestraffas med fängelse på livstid.
Källa: Regeringen
FAKTA | Prövning i HD
För att ett mål ska tas upp i Högsta domstolen, den sista instansen av de allmänna domstolarna, krävs prövningstillstånd. Huvudregeln är att HD bara ger prövningstillstånd om domen eller beslutet kan bli prejudicerande, alltså att målet kan få betydelse för hur tingsrätter och hovrätter ska döma i liknande mål.
Målet kan också prövas om det finns synnerliga skäl till det, som att det förekommit ett grovt fel i handläggningen av målet i hovrätten, som har påverkat utgången. Ett synnerligt skäl kan också vara att hovrätten tillämpat fel lag.
Riksåklagaren är ensam allmän åklagare i HD och för fram lämpliga mål för att klargöra olika rättsfrågor. Även den tilltalade kan överklaga en dom till HD.
HD får in ungefär 5 000 överklaganden varje år, varav drygt 100 får prövningstillstånd.
Källa: Högsta domstolen, Åklagarmyndigheten
