Hizbollah rekryterar kriminella i Latinamerika för att kartlägga judiska mål
Den Iranstödda terrororganisationen Hizbollah uppges använda kriminella nätverk i Brasilien för att rekrytera personer som kan förbereda attacker mot israeliska och judiska mål. Rekryterna ska ha skickats till Libanon för utbildning och därefter kartlagt bland annat synagogor, en judisk begravningsplats och Israels ambassad.
Hizbollah försöker enligt en ny analys bredda sin rekrytering i Latinamerika genom att värva kriminellt belastade personer utan tidigare koppling till organisationen. Genom ekonomiska incitament och missnöje med rättssystemet ska rekryterare ha försökt förmå personer i Brasilien att delta i operationer riktade mot israeliska intressen och den judiska befolkningen.
Uppgifterna kommer från en analys publicerad av Washington Institute for Near East Policy och återges av i24NEWS. Bakom analysen står Lucas Gualtieri, brasiliansk federal åklagare med inriktning på organiserad brottslighet.
Enligt analysen handlar det inte enbart om att anlita kriminella för enskilda uppdrag. Nätverket ska i stället ha rekryterat personer utan tidigare band till Hizbollah, skickat dem till Libanon för utbildning och därefter gett dem uppgifter i sina hemländer.
Syftet uppges vara att bygga upp en operativ närvaro som blir svårare att koppla direkt till organisationen. Om lokala kriminella genomför attacker kan dessa framstå som isolerade brott snarare än som delar av en internationellt organiserad terroroperation.
Utredning avslöjade kartläggning av judiska mål
Nätverket uppmärksammades inom ramen för den brasilianska polisens antiterrorutredning Operation Trapiche som inleddes i november 2023 med stöd från Israels underrättelsetjänst Mossad.
Ett centralt namn i utredningen är Lucas Passos Lima, som enligt utredningsuppgifterna rekryterades genom nätverket och reste till Libanon två gånger under 2023. Efter den första resan ska han ha kartlagt och filmat tre synagogor, en judisk begravningsplats, Israels ambassad och en rabbin i Brasíliaområdet.
Utredningen uppges även ha visat att han fått utbildning i vapenhantering och skaffat övervakningsutrustning.
Brasilianska utredare misstänker att rekryterna förbereddes för uppgifter som kunde användas inför framtida attacker. Uppgifterna innebär däremot inte att samtliga kartlagda mål utsatts för ett genomfört attentat.
Enligt Gualtieri riktade rekryteringen in sig på personer med ekonomiska problem och kriminell bakgrund. Ideologisk övertygelse eller tidigare lojalitet med Hizbollah uppges inte ha varit något grundläggande krav.
Tobaksbutiker och kryptovalutor kopplas till finansieringen
Utredningen har även riktat uppmärksamheten mot hur verksamheten finansierades. Brasilianska tobaksbutiker misstänks ha bidragit med pengar till rekryternas resor till Beirut. Enligt analysen ska minst fem brasilianare ha kontaktats genom sociala medier och personliga nätverk och fått sina resor finansierade.
Under vistelserna i Libanon ska de ha fått instruktioner om operativ verksamhet och hemlig kommunikation. Bland annat uppges de ha lärt sig att använda gemensamma e-postkonton för att lämna meddelanden som utkast utan att skicka dem.
Även kryptovalutor förekommer i utredningsmaterialet. Den brasilianske kryptomäklaren Dante Felipini åtalades i ett separat ärende med koppling till penningtvätt. Enligt Gualtieris analys användes hans verksamhet för att överföra kryptovalutor till plånböcker som Israel kopplat till Hizbollah och Irans revolutionsgarde.
Fallet visar enligt analysen hur organisationen kan utnyttja lokala företag, kriminella nätverk och finansiella mellanhänder för att finansiera verksamhet utanför Mellanöstern. På så sätt behöver organisationen inte själv hantera varje del av pengaflödet.
Domstol återupprättade terrordom
Ett viktigt rättsligt steg kom den 15 september då Brasiliens högsta domstol för civil- och straffrättsliga överklaganden återupprättade terrordomstolen mot Lucas Passos Lima.
En lägre instans hade tidigare friat honom från anklagelser om förberedelser till terrorism med motiveringen att hans drivkraft var ekonomisk vinning snarare än ideologisk övertygelse. Den högre domstolens beslut innebär att ekonomiska motiv inte i sig utesluter terroransvar när en person medvetet deltar i en terrorplan.
Gualtieri varnar för att ett alltför snävt fokus på ideologiskt motiverade gärningsmän riskerar att underskatta hotet från nätverk som använder kriminella för att genomföra sina uppdrag.
Brasilianska myndigheter och deras internationella samarbetspartner står nu inför uppgiften att identifiera fler rekryterings- och finansieringskanaler innan de leder till attentat. Analysen efterlyser bland annat bättre övervakning av misstänkta kryptotransaktioner, skalbolag och ekonomiska flöden med koppling till terrorverksamhet.
