Jaktbrottsmålet mot Karl Hedin är ett övergrepp som borde ha stoppats för länge sedan. Det borde ha uppmärksammats långt, långt mer som ett exempel på brister i det svenska samhället och demokratin.
Den första arbetsuppgiften för näste justitieminister borde vara att ge en offentlig ursäkt till Karl Hedin. Det bör också ske en granskning om åtalet mot Hedin är av sådan art att de inblandad bör prövas rättsligt under gällande lag, och ske lagändringar så att det i framtiden inte kan ske liknande övergrepp utan att de ansvariga hålls skyldiga.
Karl Hedin borde vara långt mer känd än han är. Han borde vara omskriven i tid och otid och svenskan borde ha ordet Hedin-mål för rättsfall där staten begår övergrepp på medborgare. Det borde ha gjorts dokumentärer, reportage och kanske en film. En justitieminister borde ha avgått för att rättsväsendet missköttes så grovt och det borde finnas en Lex Hedin om att ge ersättning och att be om ursäkt för övergrepp mot enskilda. Det borde.
I förra veckan öppnades Hedinmålet igen i hovrätten. Det kommer med all sannolikhet att leda till att Hedin frias igen, eftersom ingen ens kommit i närheten av att ha några bevis. Vad som tyvärr sannolikt inte kommer att ske är att staten kommer att inleda ett åtal mot dem som bedrivit en häxjakt på Karl Hedin.
Få svenskar har felbehandlats av staten som Karl Hedin. Samtidigt är personen och det påstådda brottet sådant att han av media inte skildras som ett offer utan i stället oftast framstår som förövare. Offer i Sverige är inte jägare, vargdebattörer eller framgångsrika företagare. Offret har en annan skrud, vilket är en del av varför Hedin aldrig fått den upprättelse som han förtjänar.
Men låt oss gå tillbaka. 2015 skriver Karl Hedin och Björn Törnvall boken ”De jagade jägarna” som beskriver ett rättsfall som spårade ur, hur jägare bland annat utsattes för hemlig telefonavlyssning. En åklagare på REMA, riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, kritiseras i boken.
Två år senare ringer det till samma åklagare. Det är ett vittne som vill anmäla sin make för jaktbrott. De magiska orden är att anmälan också inkluderar Karl Hedin. På grund av boken finns en jävsitutation, men ärendet ges till en kollega. Vad som sen ska följa är ett av de grövsta övergreppen mot en privatperson i modern svensk historia.
En härva av olaglig telefonavlyssning, borttappade dokument och myndighetsbeslut följer, som kulminerar i en rättegång där domaren förklarar att bevisningen från Hedins sida om hans oskuld är onödig, eftersom åklagaren inte har något som helst att komma med. Ingen död varg, inga bevis, inga vittnen eller något som helst. Till och med vittnet som rapporterade in fallet har kontaktat åklagaren och berättat att hon ljög ihop anmälan. Det fanns inget utöver en jävig åklagare och aktivister, ingen myndighet. Men farsen, eller snarare tragedin, rullade på.
När Hedin arresterades var han 69 år gammal. Han var sedan tidigare ostraffad och inte känd för att vara våldsam. Straffvärdet på det han misstänktes för var ett halvårs fängelse. Han är en välkänd företagare. Det rimliga hade varit en kallelse eller att ett par poliser arresterar. I stället skickades minst 30 poliser ur nationella insatsstyrkan för att arrestera honom. Inte en gängkriminell ledare utan en äldre ostraffad person.
Väl häktad fortsätter det absurda. Hedin sätts i isolering, total isolering, utan möjlighet att träffa eller samtala med anhöriga eller liknande. Han får inte läsa nyheter, ha en telefon eller liknande. Under en del av häktningstiden sätts han med missbrukare, där han väcks varje timme. Han har varken toalett eller dusch utan måste hela tiden begära att få besöka sådant. Återigen är det inte en gängkriminell eller seriemördare utan en äldre ostraffad man som är vagt misstänkt för ett brott som åklagaren yrkar på sex månaders fängelse för. Häktningen pågår i 31 dygn.
Eftersom Hedin var misstänkt för ett brott fråntogs han sina jaktvapen. Det innebär i praktiken ett jaktförbud eftersom man inte får låna ut vapen till någon som fråntagits sina licenser. Polisen hade vapnen beslagtagna i nästan tre år.
Det går att skriva långt mycket mer om härvan. Om myndighetsövergrepp, om orättvisor och alla fel. Det går att skriva en bok. Vilket faktiskt skett. Björn Törnvall har skrivit en bok om målet som heter ”Jakten på Karl Hedin”. Vill du göra något mot orättvisorna mot Hedin så köp boken, läs den, berätta för dina vänner om den. Köp ytterligare en bok och ge till en kompis, gör boken till årets julklapp och en av de mest sålda böckerna i år.
Vad som skett Hedin, hur medier vinklar och bagatelliserar övergreppen, måste fram. Både för att ge Hedin rättvisa och för att visa andra att begår man övergrepp så kommer det fram.
Den kommande justitieministern har två viktiga saker att hantera första dagen på jobbet. Det första är att be Karl Hedin om ursäkt. Det andra är att starta arbetet med en lag om tjänstemannaansvar så att om det går i den här riktningen igen så kan de som begår övergreppen straffas.
