I oktober 2015 kallade dåvarande statsminister Stefan Löfven till en ”nationell samling” kallad ”Sverige tillsammans” på Münchenbryggeriet i Stockholm. Facket, kommunerna, regionerna, och till och med kungahuset var där. I ett tal på Medborgarplatsen några dagar tidigare hade Löfven satt ner foten:

– Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt.

Det visade sig vara mer av det pladder som utmärkte Löfven som statsminister. 24 000 asylsökande beräknades ha kommit månaden innan. Löfven menade att det inte fanns några som helst skäl till murar.

Löfven trodde sig ha stöd från kommuner, regioner, stat och civilsamhälle. Han betonade att det var en av de absolut största humanitära insatserna i svensk historia. På Münchenbryggeriet sjöng en sångkör till och med Halleluja.

Ett par veckor senare kollapsade det. Det Sverige som inte byggde murar kring Europa fick till och med en mur mot Danmark. Paniken i agerandet var så stor att polisen fick agera taxi och köra tillbaka flyktingar till Danmark.

Misslyckandet var ett faktum. Reinfeldts öppna hjärta brast när Löfvens Europa byggde murar. Men migrationen fortsatte trots murbygget. 2015 fick 115 000 uppehållstillstånd. Året efter sprängdes 150 000 vallen. Det motsvarar Helsingborgs kommun. Först 2020 sjönk uppehållstillstånden under 2015 års nivå till 89 000. Det är ungefär ett Kristianstad till.

En rapport om segregation

Socialdemokraterna har nu släppt en rapport där man medger att det inte gick så bra. Självklart är det i deras värld inte enbart Socialdemokraternas fel. Det har varit för lite, inte för mycket av deras politik. De har varit för begränsade i sin sociala ingenjörskonst. Till exempel tillåts folk att välja skola och svenskar tillsammans med arbetande invandrare flyttar från utanförskapsområden, något som är ett problem för politikerna.

Det går att förstå. Botkyrka blev redan 2010 den första kommunen i Sverige där en majoritet av befolkningen har utländsk bakgrund. Går man ner på mindre områden är siffrorna mer iögonfallande. I Rinkeby har 92 procent av invånarna utländsk bakgrund. Ungefär hälften har bakgrund från Afrika.

Statistiken visar också misslyckandet på andra sätt. 2021 uppgav polisen att det fanns 61 utsatta områden i Sverige. Totalt bodde det då över en halv miljon människor i de utsatta områdena. Andelen med utländsk bakgrund var 74 procent. I fem av de utsatta områdena var andelen 90 procent. Det är mer än en märklig slump.

Skolvärlden speglar situationen. 14 skolor i Sverige saknar helt elever med svensk bakgrund, 130 skolor har mer än 80 procent med utländsk bakgrund och 550 skolor har en majoritet med utländsk bakgrund. Som jämförelse kan påpekas att Stockholms stad har ungefär 260 grundskolor.

Rapporten förklarar:

”Gruppen utomeuropeiskt födda var mindre än 200 000 personer i Sverige år 1990. Trettio år senare är motsvarande siffra närmare 1,2 miljoner. På tjugo år nästan fördubblades antalet utrikesfödda från 11 till 19 procent av befolkningen. Den totala siffran utrikesfödda svenskar, vilket även inkluderar personer födda i Europa, är två miljoner. Därmed är var femte svensk född utomlands. Sverige har idag en större andel utrikesfödda än invandringslandet USA och utvecklingen saknar motsvarighet i jämförbara västerländska länder.” (Bulletins kursiv)

Socialdemokraternas misslyckande

Löfven hade rätt i att det var en av de största insatserna i svensk historia. Man skulle också kunna säga den största katastrofen i modern tid.

Politiken under Löfven och Andersson misslyckades på hart när varje område. Skolan rasade, integrationen kollapsade, utanförskapet växte och brottsligheten exploderade. Ovanpå sådant finns problem som kommer med grupperna som flyttade till Sverige. Antisemitism från Mellanöstern, kravaller mellan eritreanska grupper och återkommande större slagsmål mellan så kallade ”grupperingar”.

Socialdemokraterna medger nu misslyckandet. Givetvis skylls det mesta på andra, men de har tagit ett första och viktigt steg genom att medge problemens existens. Migrationen transformerade inte Sverige till en superekonomi. I stället kom mängder av svårigheter som ingen vet hur man ska lösa.

Inga svar om hur man löser problemen

Socialdemokraterna ger i den första rapporten inget svar på hur de vill lösa problemen. Men det finns konturer som är alltför bekanta. Mer politik, fler saker de ska lägga sig i. Samtidigt finns påminnelsen om de kommuner där Socialdemokraterna har varit starka och har provat sin politik. Malmö, Botkyrka och Södertälje för att ta ett par exempel.

Problemet låg i volymen. Det går inte att integrera motsvarande en stor kommun om året. Det går knappt att bygga i den takten. Att få fram jobb, lärare, läkare, tolkar, poliser, socialtjänst och annat är omöjligt. Därför gick det fel.

Det räcker så. Ni socialdemokrater, hade fel, ni förstod inte och ni ställde till det. Vi vill inte ha era björntjänster när vi får städa efter er.