Holmgren: Abdul El-Sayed visar demokratins svåraste dilemma

Abdul El-Sayeds politiska framgång i Michigan väcker en principiell fråga: Hur ska en öppen demokrati skydda sig mot antidemokratiska rörelsers inflytande när samma demokratiska friheter ger dessa rörelser möjlighet att söka politisk makt?

Demokratins största styrka är samtidigt dess mest svårhanterliga sårbarhet. Den bygger på människors rätt att organisera sig, uttrycka sina övertygelser och genom fria val påverka samhällets framtid. Men vad händer om personer eller organisationer som ytterst eftersträvar en samhällsordning med begränsad religionsfrihet, inskränkt yttrandefrihet eller religiöst grundad lagstiftning använder demokratins egna institutioner för att vinna politiskt inflytande?

Frågan är historiskt välbekant. Redan på 1930-talet utvecklade rättsvetaren Karl Loewenstein begreppet militant demokrati, mot bakgrund av Weimarrepublikens sammanbrott. Hans centrala fråga var hur demokratin skulle kunna försvara sig mot krafter som använde dess friheter för att avskaffa dem.