Hundra krav på åtgärder – Sveriges säkerhetsskydd läcker

Kommuner, myndigheter och stora bolag har brister i skyddet mot spionage och sabotage. Omkring hundra krav på åtgärder har riktats mot samhällsviktiga verksamheter. Säpo kallar det en risk för Sverige, en granskning från Ekot.
Ett stort antal verksamheter som är viktiga för Sveriges säkerhet har brister i skyddet mot sabotage, spionage och terrorism, visar en granskning från Ekot.
Ekot har gått igenom handlingar från tillsynsmyndigheterna och hittat omkring hundra krav på åtgärder från förra året och i år. Kraven gäller verksamheter inom bland annat infrastruktur, energiförsörjning och transport, från mindre aktörer till stora kända bolag. Även kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter har fått krav. Det är verksamheterna själva som ansvarar för skyddet.
Bristerna handlar bland annat om otillräckliga analyser av vad som behöver skyddas, svaga rutiner för hemliga uppgifter och säkerhetskontroll av personal samt lokaler där det går att se in eller avlyssna.
– En brist i säkerhetsskyddet är per definition en risk för Sverige. Främmande makt kan komma över information om svenska vitala system för att skydda vårt land eller förbereda olika typer av skadlig verksamhet, infiltrera och rekrytera insiders av olika slag, säger Karolina Pasekivi, chef för säkerhetsavdelningen på Säpo, till Ekot.
Hon menar att läget har förbättrats sedan lagen infördes.
– Det här har blivit bättre över de här åren som den här lagstiftningen har funnits, men bristerna är fortfarande utbredda, säger Pasekivi till Ekot.