Hur Kina tog makten över jordartsmetallerna
Sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för energisystem, industri och försvar utvinns och förädlas i mycket liten utsträckning inom Europa. I stället är unionen nästan helt beroende av import, samtidigt som Kina dominerat i flera decenier och var tidigt ute med att prioritera utvinning.
Europeiska unionen hämtar huvuddelen av sina sällsynta jordartsmetaller från länder utanför Europa. Uppgifter från EU-kommissionen visar att importen står för 95 procent, medan mindre än 1 procent kommer från återvinning, samtidigt som Kina totalt dominerar området och var tidiga ute med att prioritera sällsynta jordartsmetaller. Metallerna används inom bland annat energiteknik, elektronik och försvar, rapporterar Euronews.
Sällsynta jordartsmetaller består av 17 grundämnen med egenskaper som gör dem svåra att ersätta. De används i komponenter som kräver starka magneter, hög värmetålighet eller exakt styrning av ljus och elektricitet. Därför förekommer de i allt från elbilar och vindkraftverk till avancerad elektronik, medicinsk utrustning och militära system.
Det europeiska beroendet har vuxit fram över lång tid.
Europa har inte utvecklat en sammanhängande industristruktur för utvinning och vidareförädling av dessa råvaror. I stället har olika delar av kedjan lagts ned eller flyttats, vilket har lett till att nästan varje steg i produktionen sker utanför EU.
Strukturella hinder i Europa – Kina tidigt ute
Euronews beskriver att flera faktorer har bromsat utvecklingen inom EU. Tillståndsprocesser för gruvor och raffinering tar lång tid, regelverken skiljer sig mellan medlemsländer och lokalt motstånd har stoppat projekt. Samtidigt har strikta miljökrav höjt kostnaderna och förlängt genomförandetiderna. Offentlig finansiering har varit uppdelad mellan nationella program, vilket har försvårat större satsningar.
Kina började redan under 1980-talet att behandla sällsynta jordartsmetaller som en strategisk resurs och prioritera frågan. Landet byggde upp kapacitet inom hela kedjan, från brytning till färdiga komponenter. Statligt ägda bolag samordnade investeringar, produktion och forskning på ett effektivt och långsiktigt sätt.
Resultatet är att Kina kontrollerar omkring upp till 70 procent av den globala gruvdriften och upp till 90 procent av bearbetningen. Euronews rapportering uppger att 98 procent av EU:s tillgång till sällsynta jordartsmetaller kommer från Kina.
Även länder runt om i världen har agerat snabbare än i Europa.
USA har infört subventioner och skattelättnader för att stärka inhemsk produktion medan Australien har byggt upp gruvkapacitet och samarbeten. Japan har efter exportrestriktioner från Kina utvecklat alternativa leveransvägar. Sydkorea och Kanada har också expanderat med hjälp av samordnad industripolitik.
EU:s huvudsakliga svar är lagen om kritiska råvaror, CRMA.
Den fastställer ett mål till 2030 om att minst 10 procent av efterfrågan ska täckas av utvinning inom EU, 40 procent av inhemsk bearbetning och 25 procent av återvinning. Import från ett enskilt land utanför EU ska samtidigt begränsas till 65 procent.
Trots dessa åtgärder konstaterar Euronews att EU inte väntas bli självförsörjande till 2030 på grund av långa tillståndsprocesser som innebär att större volymer blir tillgängliga först under 2030-talet.