210 miljarder kronor, eller 36 600 kronor per person. Så mycket ränteutgifter hade svenska skattebetalare under 2023, enligt Skatteverkets statistikdatabas. Räntorna har varit högre förr, men då var skulderna betydligt lägre, vilket gör detta till rekordbelopp.

Under 2022 var motsvarande siffror 124 miljarder eller 21 500 kronor per person.

Bakgrunden är förstås de skenande räntekostnaderna, som började under 2022 men tog fart framför allt under fjolåret.

Osäkra faktorer

Grovt räknat kan man säga att ränteavdragen som hushållen sedan kan göra mot sin inkomst har ökat procentuellt ungefär lika mycket. Fast det går inte att säga säkert ännu.

För det första kan fler ha slagit i taket. På ränteutgifter över 100 000 kronor är avdraget begränsat till 21 procent på tjänsteinkomsten, mot 30 procent för belopp upp till 100 000. För det andra har hushållens ränteinkomster på bankkonton dessutom ökat lavinartat, från 9,5 miljarder 2022 till strax över 47 miljarder kronor förra året. Det är bara underskottet netto som man får använda som ränteavdrag.

– Det man kan säga är att när underlaget för ränteutgifter har ökat innebär det ju också att sannolikheten är väldigt stor att även avdraget för räntor kommer också öka, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Rika kan göra mer avdrag

Exakt hur mycket syns först när deklarationerna är klara.

Ekonomistyrningsverket har tidigare gjort en prognos på kostnaden för statens ränteavdrag på 56 miljarder kronor för 2023, en fördubbling på tre år.

Och ju högre upp i inkomstskalan, desto större är ränteutgifterna, och därmed de förmodade ränteavdragen. En genomsnittlig skattebetalare med en årsinkomst över en miljon kronor 2023 hade ränteutgifter på 109 000 kronor. En person med en årsinkomst mellan 400 000 och 500 000 kronor hade i snitt ränteutgifter i fjol på 39 000 kronor.