I mars låg inflationen – det vill säga konsumentprisökningarna i årstakt – på 4,1 procent.

Analytiker hade räknat med att inflationen skulle sjunka till 4,0 procent, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

”Effekten av ökade räntekostnader för bolån avtar, vilket bidrar till att inflationstakten sjönk något i april”, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Fler räntesänkningar väntar

Inflationsmåttet KPIF – där boränteeffekter har räknats bort – stiger till 2,3 procent. Det kan jämföras med en väntad uppgång till 2,4 procent, från 2,2 procent i mars.

Riksbankens inflationsmål är en KPIF-inflation på 2,0 procent.

Utfallet förstärker nu bilden av att Riksbanken kommer att göra flera räntesänkningar under 2024, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar:

”Inflationen ligger fortfarande på en betydligt lägre nivå än i Riksbankens senaste prognos, vilket talar för flera räntesänkningar under den andra hälften av året. Riksbanken har kommunicerat försiktighet, men vi förväntar oss en styrränta på 3 procent när inflationen ligger under målet i slutet av året”, skriver hon i en kommentar.

Tittar man på den underliggande inflationen – KPIF-inflationen exklusive energipriser – gick den i sidled. Där låg förväntningarna på en uppgång till 3,0 procent, från 2,9 procent i mars.

Ska ned till 3,25 procent

På månadsbasis, jämfört med mars, steg konsumentpriserna i april med 0,3 procent. Där låg förväntningarna på prisökningar på 0,4 procent.

Trycket uppåt på priserna i svensk ekonomi har avtagit märkbart efter inflations- och räntechocken 2022-2023.

Riksbanken sänkte styrräntan för första gången på över åtta år tidigare i maj, ned till 3,75 procent. Riksbankschefen Erik Thedéen flaggade i samband med det för att det kan bli två räntesänkningar till ned till 3,25 procent i styrränta i år – om inflationstrenden håller i sig.