Inflationen, räknat enligt Riksbankens mått KPIF (borträknat ränteeffekter), spås kunna landa nästan rakt på inflationsmålet 2 procent i december. Det spår flera av storbankernas ekonomer inför att Statistiska centralbyrån (SCB) släpper prissiffror för december.

– Vi tror att KPIF faller rejält, till 2,1 procent, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.

Ungefär där ligger också de andra storbankernas bedömningar och det innebär att den årliga prisökningstakten faller från 3,6 procent i november. Lägre elpriser jämfört med prischocken i december 2022 är en viktig förklaring till inflationsfallet i december.

Toppen nådd

Skenande räntekostnader för hushållen innebär att det rena inflationsmåttet, KPI, däremot kommer att ligga kvar på en högre nivå. Den bedöms landa på 4,2 procent i december, enligt en sammanställning av prognoser från Bloomberg, ner från 5,8 procent månaden innan.

Räntetoppen är nådd, det har till och med Riksbanksledningen mer eller mindre slagit fast – nu handlar allt om hur fort och hur mycket styrräntan ska sänkas och därmed pressa de rörliga bolåneräntorna. Och riktningen är att räntesänkningen kommer närmare för varje ny uppdatering som görs av olika ekonomer.

– Vi har i vår nuvarande prognos en första sänkning i juni. Vi överväger om vi ska flytta den ytterligare närmare i tid, och då till maj, säger Olle Holmgren, ränteexpert på SEB.

Många sänkningar

Sedan väntas ytterligare en rad sänkningar. Nordea gjorde nyligen en liknande revidering av sin ränteprognos – en första räntesänkning från Riksbanken kommer i maj, sen blir det ytterligare fem sänkningar till 2,50 procent innan året är slut. Handelsbankens ekonomer är än så länge något mer försiktiga.

På räntemarknaden prisas en sänkning, med 50 procents chans, redan i mars. Men Riksbanksledningen har hittills hållit emot, om inte annat för att hushåll och företag inte ska ta ut sänkningarna i förskott och börja elda på ekonomin. I dess ränteprognos finns ingen sänkning inlagd förrän 2025, även om de själva uppgett att den prognosen nog inte kommer att stå sig.

Stor betydelse har förstås vad som händer med inflationen och konjunkturen framöver.

– Det finns mycket som talar för att nedgången kommer att fortsätta, säger Olle Holmgren.

Det handlar om lägre bränslepriser, tecken på att varuprisinflationen har klingat av och en starkare krona, nämner Olle Holmgren.

Det som talar emot är oron i omvärlden. Det är oklart hur krigen i Ukraina och Mellanöstern kommer att påverka världsekonomin framöver.