Pär-Jörgen Pärson, partner på riskkapitalbolaget Northzone, framhåller att pensionsfondernas investeringar i Northvolt görs som en del av en nödvändig strategi. Samtidigt ser han en möjlighet att rädda det som byggts upp genom en statlig intervention.

– Eftersom riskkapital är en betydligt större investeringsform än noterade tillgångar har de stora institutionerna insett att de behöver öka sin exponering mot onoterat, säger han till Di och påpekar att det medför andra risker – som enligt honom dock är värda att ta.

Riskerna vägs upp av möjligheterna

Enligt Di betonar Pärson att pensionsfonderna agerade i gott sällskap när de valde att satsa på batterifabriken.

– Pensionsfonderna investerade ju inte själva utan tillsammans med Goldman Sachs och andra fina organisationer, säger han till Di.

Northvolt drabbades enligt Pärson av en rad olyckliga omständigheter som ledde till konkursen.

– Sedan dumpade Kina priserna och började överproducera batterier samtidigt som räntorna steg – dessutom visade det sig vara mycket svårt att bygga batterier, säger han till Di och kallar den uppkomna situationen en ”perfekt storm”.

Statlig räddningsplan nödvändig

För att rädda det som räddas kan förespråkar Pärson en statlig räddningsplan, rapporterar Di.

– Det bästa vore en Securum-lösning, säger han, och syftar på hur regeringen klev in under bankkrisen på 1990-talet med ett särskilt bolag som tog över krisande tillgångar.

Risken är annars att Sverige får bära kostnaderna medan utländska aktörer skördar frukterna.

– Risken är då att Sverige får stå för hela nedläggningskostnaden medan någon annan får hela uppsidan med ’know-how’ och så vidare. Det är ju ett strategiskt kunnande att tillverka batterier, varnar Pärson enligt Di.

Hans förslag medger han dock skulle kunna vara ”politiskt självmord” för den som driver frågan.

– Staten skulle kunna säga att ”vi köper upp Northvolt och sen så bjuder vi in lite investerare och startar om”. Det hade förmodligen varit det ekonomiskt smarta, säger han till Di.