IS-koppling kan ge asylskydd i Sverige

Nya riktlinjer från EU:s asylbyrå innebär att medlemskap i terrororganisationen IS i Syrien kan ge rätt till asyl. Samtidigt har bedömningen av kristnas skyddsbehov skrivits om. Anställda på Migrationsverket reagerar starkt på att asylbyrån ”väljer att lyfta fram IS-krigare som skyddsvärda”.
I början av året fick anställda på Migrationsverket nya riktlinjer för hur ärenden med asylsökande kopplade till IS ska hanteras, enligt Göteborgs-Posten.
Enligt riktlinjerna har personer med koppling till terrororganisationen i Syrien en ”välgrundad fruktan för förföljelse”, vilket innebär att de kan ha rätt till skydd.
– Det sticker i både ögon och öron på en människa med normalt rättsmedvetande, säger en anställd till GP.
Bedöms som politisk identitet
Migrationsverkets arbetsmaterial baseras på ett dokument som EU:s asylbyrå EUAA publicerade i december 2025. I dokumentet bedöms IS-anknytning som en politisk identitet som kan ge rätt till flyktingstatus.
I arbetsmaterialet skiljer Migrationsverket på ”faktiska” IS-medlemmar och ”uppfattade” IS-medlemmar – det vill säga personer som misstänks för IS-tillhörighet, exempelvis av regeringen i Damaskus eller av kurdledda SDF, enligt GP.
Bedömningen görs i tre steg där det först fastställs om handlingen utgör förföljelse, sedan om det föreligger en välgrundad fruktan för förföljelse, och slutligen om förföljelsen sker på grund av politisk uppfattning. Enligt arbetsmaterialet föreligger det ”i allmänhet” en välgrundad fruktan för förföljelse för personer med uppfattade IS-kopplingar, rapporterar tidningen.
Enligt EUAA utsätts personer med IS-kopplingar för allvarlig förföljelse av kurdledda styrkor och övergångsregeringen i Syrien. Det handlar om cirka 9 000 manliga IS-misstänkta som hålls fängslade av SDF samt 42 500 personer i lägren al-Hol och al-Roj.
”Omöjligt” att bevisa krigsbrott
Enligt en anställd som GP talat med måste Migrationsverket kunna bevisa krigsbrott för att neka IS-kopplade personer skydd.
– Det är omöjligt, säger personen till tidningen.
I arbetsmaterialet står att ”en särskild noggrann prövning” ska göras av skyddsbehov och eventuella uteslutningsgrunder. Uteslutningsgrunder är omständigheter som innebär att asyl inte kan beviljas, till exempel krigsbrott.
– Det innebär i praktiken att alla kvinnor och barn får skyddsstatus, säger en källa till GP.
Migrationsverkets kritik
Flera anställda har enligt GP reagerat på att IS-koppling lyfts fram som ett eventuellt skyddsskäl.
– Det är många som reagerat på att de väljer att lyfta fram IS-krigare som skyddsvärda, säger en anställd till tidningen.
Samtidigt har EUAA skrivit om bedömningen av kristnas skyddsbehov. Enligt den nya vägledningen är det endast i ”exceptionella fall” som kristna kan antas ha en välgrundad rädsla för förföljelse, rapporterar GP.
– Att lyfta det som ett exempel på någon som inte är skyddsvärda är ungefär lika flagrant som att lyfta fram de med IS-kopplingar som skyddsvärda, säger en källa till tidningen.
Säpo kopplas in
I praktiken bedöms dock inte många IS-krigare söka asyl i Sverige. Om någon skulle göra det blir det ett kvalificerat säkerhetsärende där Säkerhetspolisen kopplas in, enligt GP:s källor.
– Då börjar alla lampor blinka. Då spelar det ingen roll vad EU säger i sin vägledning, säger en person på Migrationsverket till tidningen.
Migrationsverkets rättsavdelning skriver till GP att myndigheten har en skyldighet att pröva alla ansökningar där internationellt skydd åberopas, även före december 2025. Samtidigt har uteslutningsgrunderna enligt utlänningslagen och EU-rätten ”haft en central betydelse” i dessa ärenden, skriver myndigheten.
Bulletin söker migrationsminister Johan Forssell.