Israel går till val – Netanyahu utmanas av tidigare generalen

Valet är det första sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget. Säkerhetspolitik, ansvarsutkrävande för attacken, militärtjänst för ultraortodoxa judar och landets internationella relationer hör till de frågor som präglar valrörelsen.

Benjamin Netanyahu, Israels längst sittande premiärminister, går till val på sin erfarenhet av säkerhetspolitik, ekonomisk styrning och relationen till USA:s president Donald Trump. Hans läger betonar militär styrka och att Israel ska kunna försvara sig mot hot i regionen.

Motståndarna håller honom ansvarig för säkerhetsmisslyckandena före Hamas attack och kritiserar regeringens hantering av krigen. Netanyahu förnekar brott i de korruptionsmål som pågår mot honom i Israel.

Den tidigare generalstabschefen Gadi Eisenkot leder det mittenorienterade partiet Yashar som blivit en central kraft i försöken att ersätta Netanyahu. Han har en hård säkerhetspolitisk profil men framställer sig som ett alternativ till den sittande regeringens ledarskap.

Eisenkot satt tidigare i Netanyahus krigskabinett men lämnade det efter oenighet om regeringens strategi. Han har kritiserat avsaknaden av en tydlig plan för kriget och vill förändra landets politiska ledning. Hans parti har i flera av de senaste mätningarna blivit det största enskilda partiet.

Bennett och Lapid samarbetar

Den tidigare premiärministern Naftali Bennett samarbetar med den tidigare premiärministern Yair Lapid i den gemensamma valplattformen B’Yachad. Bennett står till höger i israelisk politik medan Lapid har en mer mittenorienterad profil.

Bennett motsätter sig palestinsk självständighet och stöder utbyggnad av israeliska bosättningar på Västbanken. Han och Netanyahu har däremot hamnat i konflikt om säkerhetsfrågor och regeringens konfrontation med landets rättssystem.

Samarbetet ska samla väljare som vill ha en ny regering utan att för den skull stödja en vänsterorienterad säkerhetspolitik.

Ben-Gvir vill driva politiken längre åt höger

Den sittande säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir leder det högernationalistiska partiet Otzma Yehudit, även kallat Judisk styrka. Han vill se hårdare tag mot palestinska fångar, större möjligheter för israeler att bära vapen och en mer offensiv territoriell politik.

Ben-Gvir har också förespråkat så kallad frivillig utvandring av palestinier från Gaza och återuppbyggnad av judiska bosättningar där. Hans parti har ökat i flera mätningar och kan få en viktig roll i en framtida högerregering.

Fler partier kan avgöra regeringsfrågan

Två andra aktörer är särskilt viktiga i valrörelsen. Avigdor Lieberman, ledare för Yisrael Beiteinu, är en högerorienterad och sekulär politiker med en hård linje i säkerhetsfrågor. Han har också drivit krav på att ultraortodoxa judar i större utsträckning ska omfattas av militärtjänst.

Yair Golan leder Demokraterna, ett parti med en mer vänsterorienterad profil. Det är det största judiskledda oppositionspartiet som tydligt stöder en tvåstatslösning i konflikten mellan israeler och palestinier.

Mansour Abbas leder Ra’am, ett arabiskt islamistiskt parti som prioriterar bland annat brottslighet och samhällsproblem i arabiska kommuner. Partiet har tidigare deltagit i en israelisk regeringskoalition och kan åter få betydelse i regeringsförhandlingarna.

Så ser opinionsmätningarna ut

De sista mätningarna före valet publicerades den 23 oktober. Israelsk lag förbjuder publicering av nya opinionsmätningar från lördagen fram till dess att vallokalerna stänger på tisdagen.

Resultaten varierar mellan instituten men den gemensamma bilden är att det blir svårt för båda huvudblocken att nå egen majoritet.

I Channel 13:s sista mätning beräknades Gadi Eisenkots Yashar få 22 mandat i Knesset medan Benjamin Netanyahus Likud fick 19. Det gemensamma alternativet B’Yachad, lett av Naftali Bennett och Yair Lapid, fick 14 mandat.

Demokraterna under Yair Golan beräknades få tio mandat och den gemensamma arabiska listan nio.

Yisrael Beiteinu under Avigdor Lieberman fick åtta mandat i mätningen. Lika många gick till Itamar Ben-Gvirs Judisk styrka, det ultraortodoxa partiet Förenade Torahjudendomen och det högernationalistiska partiet Religiös sionism.

Shas, ytterligare ett ultraortodoxt parti, beräknades få sju mandat. Samma resultat noterades för Mansour Abbas parti Ra’am.

Sammantaget innebär prognosen att Yashar blir största enskilda parti men med endast tre mandat fler än Likud. Ingen av de större politiska grupperingarna kommer nära egen majoritet utan stöd från andra partier.

I en separat mätning från Channel 12 fick oppositionspartierna tillsammans 56 mandat medan Netanyahus block fick 50. De arabiskt ledda partierna beräknades få sammanlagt 14 mandat. I Channel 13:s mätning var motsvarande siffror 54 för oppositionsblocket, 50 för Netanyahus block och 16 för de arabiskt ledda partierna.

Skillnaderna är viktiga eftersom 61 mandat krävs för majoritet. Även om oppositionspartierna tillsammans får fler mandat än Netanyahus läger är det inte säkert att de kan enas om en regering. De har olika uppfattningar i bland annat säkerhetspolitik och relationen till palestinierna, och flera ledare har uteslutit samarbete med vissa arabiska partier.

Militärtjänst och rättssystem blir avgörande frågor

En av de stora inrikespolitiska konflikterna gäller om ultraortodoxa judar ska omfattas av samma krav på militärtjänst som andra grupper. Eisenkot och Lieberman vill se allmän militärtjänst medan ultraortodoxa partier försvarar religiösa studenters särställning. Frågan kan därför bli central i förhandlingarna om en ny koalition.

Även rättssystemets oberoende och kraven på en oberoende utredning av säkerhetsmisslyckandena den 7 oktober 2023 står på dagordningen. Oppositionen vill förändra regeringens ledarskap men partierna skiljer sig åt i synen på hur Israel ska agera i Gaza och på Västbanken.

Ett regeringsskifte skulle därför inte automatiskt innebära någon genomgripande förändring av landets politik gentemot palestinierna.

Svår regeringsbildning väntar

Om inget block lyckas samla en majoritet kan mindre partier få en avgörande roll. Det kan också krävas kompromisser mellan partier som inför valet lovat att inte samarbeta med varandra.

Om regeringsbildningen misslyckas kan Israel tvingas till ännu ett val samtidigt som Netanyahu sitter kvar som övergångspremiärminister.

Valresultatet väntas därmed få betydelse både för Netanyahus politiska framtid och för hur Israel hanterar säkerhet, militärtjänst och relationerna till omvärlden efter tre år av krig.