Bara en av 16 afghaner som identifierades i dataläckan hade genuina skäl för asyl, enligt försvarskällor. Uppgifterna väcker frågor om säkerhetskontrollen i det brittiska asylsystemet.

Över 100 000 personer ansökte om att få komma till Storbritannien under 2022 med motiveringen att de hade kämpat tillsammans med eller hjälpt brittiska styrkor, eller var släkt med någon som gjort det, före de allierades tillbakadragning från Afghanistan 2021, rapporterar The Telegraph.

Majoriteten hade ingen rätt att komma

Flera källor har berättat för tidningen att den ”stora majoriteten” av dem inte hade någon rätt att komma till Storbritannien eftersom de saknade koppling till de brittiska väpnade styrkorna.

Avslöjandet att försvarsdepartementet ansåg att endast en liten andel av de asylsökande var genuina hjälper att förklara varför inrikesdepartementet uttryckte oro av nationella säkerhetsskäl om programmet för att ta emot dem i Storbritannien.

En brittisk marinkårsoldat försökte sålla bort falska sökande när han mailade en lista med nästan 19 000 namn till vad han trodde var betrodda kontakter, bara för att den skulle hamna i fel händer.

Läs mer: Storbritannien tog in 19 000 afghaner efter dataläcka

Hemligt domstolsförbud

Det var detta som ledde till att regeringen beviljades ett särskilt domstolsförbud för att hindra media eller parlamentsledamöter från att diskutera dataläckan. Det förhindrade också all rapportering om en nödtransport till Storbritannien av några av personerna som namngivits på listan.

Regeringen säger att hittills har 6 900 personer, bestående av 1 500 personer som fanns på den läckta listan plus anhöriga, tagits emot i Storbritannien.

Men den brittiska högsta domstolen fick höra i en tidigare hemlig förhandling att den verkliga siffran var 16 156, och att 42 000 personer totalt var berättigade att tas emot i Storbritannien.

Reform UK tar upp frågan

Frågan har redan tagits upp av Reform UK, där partiet hävdar att kriminella var bland dem som lyckades ta sig till Storbritannien under nödtransporten.

Avslöjandet att ministrar och tjänstemän trodde att så få sökande var genuina förväntas intensifiera debatten. En senior källa som var involverad i Operation Rubic – kodnamnet för regeringens svar på dataläckan – berättade för The Telegraph att för varje genuin sökande trodde man att det fanns 15 falska.

Ingen offentlig granskning

Den läckta listan namngav personer som hade ansökt under det afghanska omlokaliserings- och hjälpprogrammet (ARAP), ett program för omplacering av dem som hade hjälpt de brittiska väpnade styrkorna.

Som svar på dataläckan inrättade regeringen i hemlighet ett annat program, den afghanska åtgärdsvägen (ARR), för att bevilja asyl till dem vars liv nu ansågs vara i fara. Eftersom det inte fanns någon parlamentarisk eller pressgranskning av ARR-programmet kan parlamentsledamöter först nu ställa frågor om huruvida falska sökande tog sig till Storbritannien under programmet.

Många av afghanerna som togs emot i Storbritannien under ARR inhystes i försvarsdepartementets byggnader, inklusive på eller nära militärbaser.