Kanadensisk provins säger nej till självständighet i omröstning

Väljarna i den oljerika västra kanadensiska provinsen Alberta har med tydlig marginal röstat för att stanna kvar i Kanada, enligt preliminära resultat som publicerats på tisdagen.

Med merparten av rösterna räknade hade över två tredjedelar av väljarna ställt sig bakom att Alberta ska förbli en del av Kanada, rapporterar BBC. Omröstningen gällde inte ett omedelbart utträde ur landet utan om provinsregeringen skulle inleda den rättsliga processen för att senare hålla en bindande folkomröstning om självständighet.

Premiärminister Mark Carney välkomnade resultatet och beskrev det som ett tydligt ställningstagande från väljarna.

För regeringen i Ottawa är utfallet en viktig signal i en tid då Kanadas nationella sammanhållning utmanas av växande regionala motsättningar.

Missnöje med Ottawa bakom separatistkraven

Bakgrunden till omröstningen är ett långvarigt missnöje i Alberta med den federala regeringens politik. Provinsen är en av Kanadas viktigaste producenter av olja och gas, och separatister anser att Ottawa under flera år har motarbetat regionens ekonomiska utveckling genom klimat- och miljöregleringar.

Danielle Smith, Albertas premiärminister, utlyste omröstningen i maj efter att en medborgarledd namninsamling för självständighet hade samlat omkring 300 000 underskrifter.

Smith själv stödjer att Alberta förblir en del av Kanada men menade att kravet på en omröstning inte kunde ignoreras.

Separatiströrelsen har samtidigt varit splittrad i fråga om vad självständighet skulle innebära. Vissa ser hotet om utträde främst som ett sätt att tvinga fram eftergifter från Ottawa, medan andra vill att Alberta faktiskt ska lämna Kanada.

Det har också funnits företrädare som öppnat för närmare band till USA.

Separatister vill behålla provinsens rikedomar

Förespråkarna för självständighet, däribland Mitch Sylvestre och advokaten Jeffrey Rath, har hävdat att Albertas invånare inte får tillräckligt stort inflytande över den egna provinsens framtid.

De menar att federala regeringar har prioriterat klimatpolitiken framför olje- och gasindustrin och att Alberta skulle få större kontroll över sina ekonomiska resurser som självständig stat.

För separatiströrelsen har kampanjen också handlat om att sätta provinsens relation till centralmakten på den politiska dagordningen. Även om försöket att föra frågan vidare nu har lidit ett bakslag, har rörelsen signalerat att den tänker fortsätta sitt arbete.

Varnar för ekonomiska risker och förlorade jobb

Motståndarna har framför allt lyft fram de ekonomiska och politiska riskerna med en separation. Ett självständigt Alberta skulle behöva hantera betydande skulder och osäkerhet kring framtida handelsförbindelser, investeringar och relationen till resten av Kanada.

Motståndarsidan har även varnat för att företag och arbetstillfällen kan lämna provinsen om framtiden blir osäker. En separation skulle kunna skapa en utdragen konstitutionell konflikt och störa ekonomiska förbindelser som byggts upp under lång tid.

Mark Carney har argumenterat för att Kanada behöver hålla samman i en tid av ökade internationella spänningar och handelskonflikter med USA. Den federala regeringen har därmed framställt nationell enighet som en fråga om både ekonomisk trygghet och politisk självständighet.

Omröstningen ger dock inte den kanadensiska regeringen något slutgiltigt svar på det regionala missnöjet. Resultatet innebär att processen mot en ny, bindande folkomröstning inte får det stöd som separatisterna hoppats på, men de underliggande konflikterna om energipolitik, beskattning och provinsiellt självbestämmande kvarstår.