I en debattartikel i GP berättar DOKU:s grävande journalist Sofie Löwenmark om hur hon nyligen fick kalla handen när hon larmade SOS Alarm om ett pågående rån på ett par unga pojkar.

Enligt Sofie Löwenmarks egna utsago lät personalen på larmtjänsten loj och ointresserad och ställde ovidkommande frågor om brottshändelsen som Löwenmark omöjligen kunde svara på.

I samma stund stod flera unga pojkar, helt hjälplösa, omringade av ett gäng rånare upptryckta mot en fasad.

Löwenmark berättar att hon beslutar sig för att själv rusa ner till brottsplatsen för att försöka avstyra rånet. Hon gör sin röst hörd i förhoppning om att rånarna ska ta sig därifrån och lyckas samtidigt få delar av händelseförloppet dokumenterat på film då hon tar upp sin mobilkamera och filmar.

I samband med det vrålar en av rånarna att hon inte får fota och kallar henne ”hora”.

Polisen dyker aldrig upp

Efter dryga sex minuter i telefon med larmtjänsten inser Löwenmark att någon polis aldrig kommer dyka upp på platsen. Hon tar därför själv kontakt med de drabbade pojkarna för att höra hur de mår.

Sofie Löwenmark konstaterar i texten att hon är mycket förbluffad över polisens passivitet.

”Det är förbluffande okänsligt. Vad tror de att svaret på den blir när man ställer den till en pojke som just lärt sig att ingen polis kommer för att hjälpa honom när han rånas, när ingen frågar var han bor och om han vill ha skjuts hem”, skriver hon.

Efter händelsen valde Löwenmark att kontakta polis på 114 14 för att lämna in bilder på rånarna. Men efter att ha fått besked av polisens automatiska telefonsvarare att väntetiden låg på två timmar, gav hon upp.

Läs även: HVB-placerad 16-åring erkände skjutning – polis dök inte upp