Sverige har en omfattande så kallad underhållsskuld i väg- och järnvägsnätet. Energisystemet och försvaret behöver mer pengar. Och välfärden saknar också resurser.

Det är budskapet från Kristdemokraterna, som pekar på den så kallade långtidsutredningen som presenterade olika scenarier före jul. Om den offentliga sektorn skulle gå med underskott motsvarande 0,5 procent så skulle 50 miljarder om året frigöras för investeringar. Underskott betyder alltså att staten lånar pengar, till exempel från utlandet.

– Vi är beredda att se över överskottsmålet och öppnar för lånefinansiering, vi vill gärna se ett så brett politiskt stöd för detta som möjligt, säger Ebba Busch.

– Det är ett väldigt stort besked från vår sida som borgerligt parti att staten behöver ha en mycket mer aktiv roll, bli mer av en katalysator till näringslivet som tillväxtmotor, fortsätter hon.

Med sådana lån de kommande 25 åren skulle Sveriges skuldsättning gå från 30 till 40 procent av BNP. Det är inom EU:s gränsvärde, säger KD-ledaren.

– Vi behöver ha balans och koll på läget över konjunkturcyklerna. Men om vi inte gör det här kommer vi att se oss omsprungna, säger Busch.

Under tisdagen träffades en parlamentarisk kommitté bestående av alla riksdagspartierna för att se över målet för det finansiella sparandet.

På frågan hur hon uppfattar stödet hos de andra Tidöpartierna svarar Busch:

– Jag uppfattar väl att som med många andra omsvängningar som skett i svensk politik så är vi murbräcka här – men det är jag gärna.