Syftet med nätverket är enligt DN är att ge stöd åt varandra för fortsatt klimatengagemang, både inom och utanför myndighetsarbetet, och medlemmarna återfinns på bland annat SMHI, Folkhälsomyndigheten, Trafikverket, Ivo, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Läkemedelsverket och Karolinska institutet.

Skälet till att nätverket är hemligt är enligt medlemmarna att de är rädda för repressalier

– Det är absurt när man tänker på det. Att vi känner att vi måste gömma oss, för att vi kämpar för att våra barn och barnbarn ska ha en planet som säkert går att leva på. Men så är den allmänna stämningen just nu, säger en kvinna ur nätverket som arbetar på Stockholms stad.

Ett exempel är den kvinna på Energimyndigheten som blev av med arbetet som handläggare sedan det framkom att hon var engagerat i Rebellmammorna, en undergrupp till den radikala aktivistgruppen Extinction Rebellion.

”Råder en ängslighet inför det politiska läget”

En av nätverkets medlemmar som DN intervjuat säger sig själv ha blivit ”plötsligt omplacerad till en sämre tjänst”. DN har kunnat verifiera att personen har bytt tjänst, men inte varför.

– För mig var det tydligt varför. Jag hade strax innan ställt krav på att vi behöver lyfta klimatet högre utåt och att vi måste följa vår egen resepolicy och flyga mindre, säger personen till DN.

Flera medlemmar i nätverket uppger även att de är frustrerade över att deras arbetsgivare och andra myndigheter inte gör mer för klimatet.

– Jag arbetar på en myndighet som verkligen jobbar med miljö- och klimatfrågor. Alla hos oss vet hur illa det ser ut. Ändå tonar vi ned budskapet om hur allvarligt det är utåt. Det råder en ängslighet inför det politiska läget – vi viker oss innan någon ens krävt det, säger en av nätverkets medlemmar.

Engagerade i Extinction Rebellion och Återställ våtmarker

Många av nätverkets medlemmar deltar på sin fritid i klimataktioner med radikala aktivistgrupper som Extinction Rebellion och Återställ våtmarker, den senare känd för sina uppmärksammade aktioner där man bland annat stoppat biltrafik och sprejat färg och brandskum på flygplatser.

– Det jag gör på min fritid är egentligen bara det som ingår i vår arbetsbeskrivning: forskningskommunikation men med lite andra metoder. Men jag är inte bara forskare, jag är också mamma. Jag ser det som mitt moraliska ansvar att agera, säger en nätverksmedlem som arbetar som forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

En anställd på SMHI berättar för DN att han efter att ha hindrat trafiken i en aktion tillsammans med Extinction Rebellion har dömts för ohörsamhet mot ordningsmakten, något hans arbetsgivare ska känna till.

– Det har gått bra, mina chefer har vetat om det men aldrig sagt något negativt om det, även om det märks att det är besvärligt för dem. Men jag har lovat att inte ägna mig åt olagliga saker på min fritid, säger han.

”Alla vet att det inte är vi som är hotet – tvärtom”

När DN:s reporter under ett möte med nätverket frågar medlemmarna om de kan förstå oron för att de som tjänstemän inte kommer agera opartiskt, eller till och med utgöra en säkerhetsrisk.

– Att lyfta att vi ska agera mer efter vad vetenskapen säger borde inte någon kunna se som partiskt. Vad är man då partisk för? Barnens framtid? säger en tjänsteman från Folkhälsomyndigheten.

– Jag tror inte ens att någon på riktigt tror att vi skulle utgöra ett säkerhetshot. Utan att det handlar om att signalera politiskt för att skrämma till tystnad. Men det är otroligt allvarligt, den signalen. Alla vet att det inte är vi som är hotet – tvärtom, säger en annan myndighetsanställd.

Fackförbund tar strid om uppsag aktivist

Fackförbundet ST, som organiserar anställda inom statliga verksamheter, har tidigare stämt staten angående fallet med kvinnan på Energimyndigheten som blev av med arbetet.

ST:s avdelningsordförande på Regeringskansliet Karina Åbom Engberg uppger att flera tjänstemän som är engagerade inom klimataktivism har hört av sig till förbundet och sagt att de fått höra från både kollegor och chefer att deras engagemang är olämpligt.

– Vi har meningsfrihet och den ska vi värna om och jag förutsätter att alla chefer inom regeringskansliet, myndigheternas myndighet, också förstår det. Om något tydligt fall dyker upp där en chef begår överträdelser i den här frågan så lovar jag att vi kommer att ta strid, precis som förbundet gjorde i fallet Marie (Kvinnan på Energimyndigheten).

DN har även kontaktat de myndigheter och statliga institutioner där nätverkets medlemmer uppgett att de arbetar. Samtliga svarar i princip att deras medlemmar har åsiktsfrihet och får engagera sig hur de vill som privatpersoner på sin fritid, en del med förbehållet att de inte ska bryta mot några lagar, eller att det engagemanget inte påverkar förtroendet för myndigheten.