I ett nytt betänkande som lämnats till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) föreslås ett system där kommuner själva får ange hur många nyanlända de vill ta emot.

– Utredningen är i linje med regeringens politik, säger Mats Persson under dagens pressträff och framhåller att kommunerna får större inflytande med de nya förslagen.

Sedan flyktingkrisen 2015-2016 har alla kommuner tvingats ta emot anvisade flyktingar genom den så kallade bosättningslagen. En ordning som nu kan gå mot sitt slut när flyktingmottagandet minskat kraftigt.

Migrationsverket kan fortfarande tvinga kommuner

Enligt utredaren Mathias Wahlsten blir det möjligt för kommuner att önska sig ”noll nyanlända” i det nya systemet.

– De kan ytterst inte säga nej, men de kan önska noll i sitt kommuntal och om det då också finns kommuner som kan ta emot fler, så kan konsekvensen bli att man får noll, säger Wahlsten.

Vid pressträffen nämnde Wahlsten att det finns kommuner som har uttryckt önskemål om att ta emot fler nyanlända än de blir anvisade idag. Detta skulle kunna göra det möjligt för andra kommuner att få sina nollönskemål tillgodosedda.

Men om det totala antalet nyanlända överstiger vad de villiga kommunerna kan ta emot, kommer myndigheterna fortfarande kunna anvisa nyanlända även till kommuner som önskat noll.

Aktivitetskrav för bostäder

En central nyhet är etableringsboenden med aktivitetskrav. Nyanlända får bo maximalt tre år i dessa bostäder, och måste aktivt bidra till sin egen etablering för att behålla rätten till boendet.

Den som inte deltar i etableringsaktiviteter riskerar att förlora bostaden i förtid, vilket markerar ett tydligt skifte från tidigare system.

I den nya fördelningsmodellen ska även bostadssituationen och förekomsten av utanförskapsområden vägas in när nyanlända fördelas mellan kommuner.

Förslaget ska nu remissbehandlas med målsättning att ny lagstiftning ska vara på plats sommaren 2026.