Sverige är inne i en lågkonjunktur, men den ser ut att vara över i slutet av 2021.

– Om utvecklingen går som i prognosen kan de flesta stödåtgärder till företag börja fasas ut under det tredje kvartalet, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef.

Svensk export går bra och har bidragit till den snabba återhämtningen, konstaterar KI, men brist på halvledare och långa väntetider på containertransporter från Asien påverkar produktionen.

– Det är den snabba uppgången som har gett flaskhalsar inom industrin, och det har lett till snabbt stigande konsumentpriser.

KI bedömer dock att prisökningarna är tillfälliga och avtar nästa år, vilket motiverar att Riksbankens styrränta inte kommer att höjas i närtid. Dock, om flaskhalsarna i industrin kvarstår, kan inflationen ligga kvar på en hög nivå och styrräntan behöva höjas tidigare, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.

Eftersläpande arbetsmarknad

Svensk BNP bedöms växa med 4,4 procent i år, enligt KI, vilket är en upprevidering från tidigare prognos. Regeringen däremot har en något högre satt siffra: Att BNP lyfter med 4,7 procent i år.

Men arbetsmarknaden väntas släpa efter. KI ser att antalet anställda har minskat i tjänstesektorn trots permitteringsstöd.

– Det dröjer en bit in i 2023 innan arbetslösheten är tillbaka på nivån före pandemin, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Utrymme för reformer

Myndigheten ser också ett större utrymme för finanspolitiska reformer nästa år, i takt med att de statliga stödåtgärderna kan börja fasas ut när pandemieffekterna lägger sig.

Sammantaget har de finanspolitiska åtgärderna varit nästan lite stora i år som förra året.

– De finanspolitiska åtgärderna beräknas uppgå till 185 miljarder kronor i år. De är nästan lika stora som 2020.

Den prognos som Konjunkturinstitutet presenterade för juni präglas av betydande osäkerhet, enligt myndigheten själv. Dels på grund av pandemins effekter, dels på grund av den rådande regeringskrisen.

Läs även: SCB: Arbetslösheten stiger i Sverige